Dagens Nyheter – 25 september 1874, sida 1

— Det finns ännu mycket annat att taga i betraktande, som jag skäms att uttala. Tänk er huru besynnerligt det skall bli för mig, när det äkta paret kysses! Huru skall det gå med respekten — jag måste naturligtvis skratta. Manfred. böjde sig fram. Flickans ord voro taktlösa och vittnande om råhet; dock var han nyfiken att iskttaga hvilken-verkan de utöfvade på Hermance. Hon hade vändt bort sitt blonda hnfvud och förvirrad nedBlagit ögonen. — Så. se icke dit! svarade hon något tvärt, under det att en mörk rodnad göt Big öfver hennes ansigte och uppsteg ända till hårfästet. Återtagande sin lugna hållning, tillade hon derefter med öfverraskande stränghet: — Du skulle blygas att komma fram med så enfaldiga invändningar. Bekänn så gerna straxt, att du stretar emot ditt bättre vetande; men du vill ej afstå åt en man det välde, du för närvarande innebar, och gom behagar din herrsklystna karaktär. — Ack, fröken, att ha en styffader! Ni vet icke, hvad det vill säga! Familjen bär ett annat namn; det måste tyckas ibland, som hade man ingen rättighet att sticka fötterna under bordet. — Du föreställer dig saken mycket värre än den är, tack vare ditt myckna grubb lande. Hyser mannen en verklig kärlek till