Dagens Nyheter – 22 september 1874, sida 1

gången, för attvänmu tydligare kunna genomskåda: förhållandet. SMin ställning är af en högst sällsam beskaffenhet; min vän; skref Augusta; Fsjelf ännu ung -— gåsomverlden är nog artig att påstå — och fortfarande nästan i behof af skydd, skall jag redan utöfva en svärmoders respektabla kall. Ni kan icke tro hvilken oro och hvilka sorger: en fullväxt dotter förer med sig! Hermaånce besvärar mig visgerligen icke genom bällersam liflighet eller excentricitet; hon är snarare för mycket tyst och inbunden, ibland iakttager hon till och med en envis tystnad, som förtretar mig. Måhända har jag ej förmåga att förstå och riktigt bemöta sådana karaktärer; visst är emellertid att de ej höra till dem, med hvilka det är lätt att lefva tillsämmans. Men af hänsyn till henne bindes min frihet på alla sätt. Går jag med henne på bjudningar, så heter det vanligtvis att jag ställer henne i skuggan; lemnar jag henne hemma, så kallar man mig en onaturlig mor. Jag, som förr vid valet af imgänge endast ät mig ledas af mina personliga sympatier, jag måste Au som en annan ränsakvingsdömare pröfva och undersöka, om de personer, jag vill vara tillsammars med; äro passande bekantskaper för min dotter, samt om det icke är möjligt att hon genom att sammanföras meddea ene eller andre kan koma att HEBMANOE, ? a