Dagens Nyheter – 19 september 1874, sida 1

honom, som vore den förmögenhet, han genom redligt arbete förvärfvat sig, alltför ringa och värdelös, för att han mot densamma skulle kunna tillbyta sig denna kostbara porla. — Till bans lycka — han betraktade det åtminstone sjelf eåsom en gränslös, outsäglig lycka — underskattade Augustas föräldrar ingalunda de fördelar, som deras dotter genom en förening med honom hade att motse; de underläto icke att ideligen uppmuntra honom och lofvade att kraftigt söka bidraga till hans önsknipgars uppfyllande, Den unga flickan blef till en början riktigt ond, när man talade till henne om Krauges önskningar; hon skulle aldrig låta säja sig för penningar, och hon bedyrade att bon skulle blifva sin älskade Manfred evigt trogen. Möjligt är, att föräldrarne af sin blott alltför mycket tillbedda dotters patetiska utgjutelser slutligen skulle låtit sig förmås till eftergifvenhet, om ej hos henne sjelf en förändring inträffat, gom småningom försvagade hennes motståndskraft. Att länge och utan utsigter gå förlofvad började synas henne temlizen afekräckande; huru lockande tedde sig deremot ej för hennes inbillning den framtid, som Krause kunde bereda henso En resa omedelbart efter brölloppet till Paris och Italien, en hvarje vinter regelmässigt återkommande vistelse i residenzstaden, der hon genom sin skönhet sökorligen skulie komma att spela en betydande roll — se