Dagens Nyheter – 19 september 1874, sida 1

På samma gång man måste tacksamt erkänna det vakna intresse statsmakterna städse lagt i dagen för våra jernvägsförhållanden, på samma gång måste man äfven beklaga, att den svenska jernvägsstyrelsen i mer än ett hänseende lägger i degen en tröghet och en konservatism, .som bjert afsticker mot den princip — framåtskridandets — som ligger till grund för jernvägarne, och hvilka äro egnade att bereda de trafikerande vantrefnad, hvaraf följden varder knot och missnöje hvilket åter gifver sig luft i dels muntliga, dels skriftliga meddelanden till tidniugarna. Det är på grund dels af sådana meddelanden, dels af egen erfarenhet, som vi i deg vilja sysselsätta oss en stund med ett par af de lätt afbjelpta missförhållanden, hvilka bidraga satt göra jernvägsresor i Sverige mindre angenäma, än de kunde vara: Om vi jemföra våra jernvägsförhållanden med andra länders, må vi visserligen erkänna att vi hvad snygghet; säkerhet och i viss grad äfven: komfort beträffa, intaga ett genska framstående rum, om vi också å andra gidan nödgas påpeka att den svenska banbetjeningen i allmänhet saknar den hurtighet och raskhet, samt den militära tukt; som så fördelaktigt utmärker vissa länders jernvägsväsende. Utom detta finnes äfven i andra hänseenden berättigade : skäl till missnöje från. allmänhetens nmda. Ett bland de all? männaste klagomålen är den brist på förfriskningar, äfven af alaräå enklaste beskaffenhet, som förefinneg vid många, ja, de fler sta smärre stationer i första trafikdistriktet. Denna brist är så mycket kännbarare, som vid många af dessa stationer äfven saknas tillgång på godt dri.ksvatten, en olägenhet, som styrelsen visserligen sökt afhjelpa genom att från Stockholmi kopparflaskor utsända vatten till ifrågavarande stationer. Men då man, utom det faktum att det transporterade vattnet naturligtvis måste blifva temligen försämradt under färdev, dertill lägger att det är af vårt vattenledningsvatten, torde verkligen skäl föreligga att framställa den frågan huruvida styrelsen genom denna åtgärd lyckats afhjelpa ett länge kändt behof, och om ej detta snarare oeh grundligare kunnat afhjelpas genom att medgilfva enskilda personer rättighet att på ifrågavarande stationer servera oskyldiga drycker, såsom sodavatten, sockerdricka och bayerskt öl, m. m,, äfvensom några fastare födoämnen, i form af smörgåsar, bakelser, o. 8. V. Måhända skulle man här vilja göra en invändning på grund af faran för jernvägsbetjeningen att vid slika ställen taga öl för ärende, men dels har erfarenheten på andra, orter visat motsatsen, dels är det ju gifvet med det korta uppehåll, som förunnas vid stationerna, att någon tid till för mycket drickande i allmänhet ej förefinnes. Det finnes äfven ett ytterligare skäl för den ganska billiga begäran attrestaurationer måtte finnas vid de smärre stationerna. Hur mycket man än rättvisligen måste erkänna, att mathållningena vid åtskilliga större jernvägsrestaurationer är ganska billig, om man nemligen spisar table dhöte, så måste det väl å andra sidan medgifvas, att för den BENNET RENEE a a st