som sakta öppnat dörren och presenterade den läsande några bref på en bricka. — Lägg dem der, svarade baronen, i det han, utan att höja sin blick, pekade på ett annat bord bredvid sig; och glöm icke att ännu en gång noga genomleta skrifpulpeten, så att inga papper komma att ligga qvar i lådorna. Riksdagen skall: afslutas kl. 4 i eftermiddag, och sedan resa vi strax hem med: natt-tåget: ; Betjenten försäkrade att allt skulle vara i den bästa ordning, allä saker voro redan i. det närmaste inpackade, herr baron skulle endast: uppgöra räkningen med värdinnan. — Du gläder dig väl åt att få komma hem, frågade baronen vänligt. Han gjorde döt helt mekaniskt, ty hans uppmärksamhet togs: nästan uteslutande i anspråkfaf en ledande artikel. — Ja; visst, herr baron. Mig behagar det icke; alls: att! bo iettsådant här hus tillsammans: med så många främmande menniskor, som-icke ens säga hvarandra goddag och tack; Och dessutom har ju nådig herrn så föga beqvämlighet här. Wildenhausen gaf sitt instämmande tillkänna medelst: en nick, men dervid var hans min tankfull; och betjenten saflägsnade sig, för att fortsätta sina bestyr och derigenom förebygga att det blefve för mycken brådska i sista stunden, hvilket han visste, att hans herre ieke kunde: tåla;