Dagens Nyheter – 16 september 1874, sida 1

Ut Så tänkte Jakobines fader, och frampå våren råkade flickan få höra ett förtroligt samtal mellan honom och dvärgen. — Du vill alltså göra elivar af det? sade Frands. S — Ja visst, lydde svaret. Pengarne skola nog bli uppsagda; men kanske han kan få dem från något annat håll. — Åh, prat! Hvar skulle han väl ta dem? Det finns icke en man i hela norra Jutland, som vill insätta så mycket pengar i hans gård, i synnerhet som han ju snart skall ut med resten af döttrarnas hemgift. — Ja, du kan ha rätt, men när nu min bror skall bort, så kommer gården att behöfva en husmoder. — Så snart gården är din, skall du få Jakobine. — Men om jag nu köper gården underhand genast? — Det är ju detsamma, Derigenom skall också den fördelen vinnas, att folket icke får någon anledning att tala illa om oss, Men Jakobines hemg:ft kan jag ej för ögonblicket bestämma. — Det gör ej heller något. — Vänta några dagar — ha, ha, ha! gå kommer jag kanske och talar om för dig en nyhet. Detta samtal egde rum på höskullen, men Jakobine, Bom händelsevis var nere i fäbuvet för att gifva kalfvarne något att dricka, DVÄRGEN; 18