Dagens Nyheter – 14 september 1874, sida 3

Article Image
Ballongen var fylld, så att Jag kunnat öppstiga gmkring 00 fot, men med den stora vigt, söm en ni hade ätt bära, upphörde den att stiga vid 4,000 fots höjd Mod, ropade jag till Bourhå, båll er fast, jag skall gifva ballönten br stöt, så att han börjar sjunka. Var bara lugni Det var nu högsta tid. Jar kätde hur hans b nd PHörjade glida utför strecket, hans kropp jet tlideles utan rörelse och började att hvila allt tyngre på mig. Anseende oss båda förlorade, gaf jag mongolfieren allt starkare stötar. Mod, ropade jag ännu en gång till Bourche, mod, min vän, vi skole snart vara på jorden. I sjelfva verket sjönk ballongen mycket hastigt til följd af mina stötar och den stora tyngden. Snart ade vi hlott några fot qvar, och Strax derpå voro vi räddade. Boärche, tillade Blondeau, fick endast en stark bkakning i kroppen. — Och ni, hr Blondeati, ropade en af åhörarne, har förtjenat en rädd? uingsmedalj. . En ko i tågok. Från Gestads -socken på Dal ömtalas såsom sannfärdig följande ostliga händelse. Under förliden vinter egde en torpare en ko, som råkade ut för att bli behäftad med ohyra, Hans gumma rådfrågade sig i staden, huru hon skulle bete sig för att befria sitt, kräkt från detta padå och fick då det besked, att kreatäret borde estrykas med fotogenolja. Detta ord var för krångligt att fatta, men hon hade hört talas om gasolja, och detta mera svenska ord begagnade gumman, då hon tillhandlade sig det omtalade boteinedlet. He kommbeti, inpregneråde; hot sit kära köll ifrån hornen intill syatisen med sitt arkanuin. När kära far på aftoneh inträdde i stigätn, berättade mor sin glädje öfver det goda rådet, och att de nu snart skulle se sin enda ko fin och glänsande som nyfödd. Gubben, nyfiken att få betrakta smörjelsen, tog ljuset i handen och begaf sig in i båset, fn ver beläget ömedslbart intill btugän: Ken dervid fattade oljebestrykningen eld och kon stod ögonblickligen i lågor. För att rädda sig sjelf och huset ryckte torparen jernbandet bort från kreaturets hals och släppte kon ut. Denna löpte af alla krafter vägen framåt, och hyem fom mötte äjbrot skyändadk uädab, tröendö, då de sågo den behornade besten flammande af eld, att Mefistofeles, uppstigen ur underjorden, hade något att stöka med i trakten. En modig dräng, som aldrig än varit rädd för sjelfva skammen, fick slutligen djuret fatt, då gasen fullkomligt blifvit förbränd. Kon befanns visserlis gen skrämd och svedd, jet Målet Vår tin: net:, krypen besvärade henne icke mer. mellertid inträffade en fullkomlig.metamorfos: kon, som före katastrofen var svart till färgen, blef nu — hvit.

14 september 1874, sida 3

Thumbnail