(I — -cÄX 2223 Utrikes-Nyheter. Ett hundrafrettio tyska gammalkatöliker sammanträdde isöndags klockan 10 förmiddargen i Freiburg för beh.andling af åtskilliga ge mensamma kyrkliga angelögenheter. -Sammanträdet öppnades med ett tal af ordföranden i organisationskoniten, prof. Fohrenbach. Derefter höll prof. Reinkens ett föredrag angående den gammallts tolska rörelsens utbredning i Tyskland. Han förklarade, att han under en längre resa inn fäderneslandet funnit att sympatierna för den nya tyska protestantismen öfverallt voro i tilltagande och uttalade det hopp, att den tid icke skulle vara aflägsen, då en större enighet mellan de olika religiösa uppfavtnängarne skulle komma till stånd. Han tänkte sig denna enighet ingalunda såsom en likfo.rmighet i bekännelsen — hvilken förmodligen aldrig skulle uppnås — utan såsom en andans och sinnelagets enhet. Tvenne utskott tillsattes för frågornas föirberedande behandling. . Det ena utskottet, som skulle behandla frågor, som angingo den tyska katolicismens ställning till den anglikanska kyrkan, kommer att bestå af profes sorerne Döllinger, Friedrich och Messmer; och det andra utskottet, som har att handlägga frågor, som beröra den romersk-katolska och den grekisk-katolska kyrkans inr bördes ställning, utgöres af professorerne Langen, Knoodt och Reusch. På Döllingers förslag. beslöts att sammankalla en konferens, bestående af representanter för alla kristna bekännelser, hvilken skulle sammanträda den 14:-september i Bonn. — Efter ett längre menivgsutbyte, under Hvilket;en mängd: olika. amendementer framställdes, antogsslutligen följande resolution: uTysklands .gamnysalkotoliker fasthålla fortfarande sina anspråk. på andel i kyrkans egendomar och bedja 108 staten om skydd för sina rättigheter i detta afseende; de förklara, utan att gifva sig in på afgörandet af några juridiska tvistepurkter, att kyrkans egendom är försambugens tllhörighet; de bestrida, att densamma, enligt romersk uppfattning, tillbör kyrkan in absiracto, divs: påfven; de hafva icke för afsigt att utesluta andra trosbekännare från sin gudwijenst och fordra derför endast en billig fördelning af rättigheten att begagna kyrkorna, kyrkornas lösegendom, prebenden och räntor, ned skäligt afseende fästadt vid antalet ankängare till.de; båda -kyrkopartierna, inom . de ,solika församlingarne.. --Det nykatolska partiet. numeriska styrka kan endast afgöras derigenum, att alla inom de enskilda förswmlingarne valberättigade katoliker afgifva sina röster för eller emot. påfvens ofelbarh et; -deremot kan den dogmatiska striden icke gevom en dylik omröstning slitas. Det är statens skyldighet att skydda gammalkatortkerne i deras rättigheter och att tillförsäkra dem vederbörlig andel i kyrkans egendom, och följaktligen åligger det ock staten at anordna en dylik omröstning öfverallt, der gimmalkatolikernes rättigheter kränkas. Den bekante astronomiske författaren Camille. Flammarion; hvilken nyligen gift sig, företog :ååftonen den 28 augusti en bröllopsresa från Paris med sin unga fru. Derom hade. nu icke: varit så mycket att såga, om icke färden hade blifvit företagen med; bållong. Utom hr Flammarion och, hans fru befunno sig två ne iluftskeppet, neriligen hr. Ernest Flammarion. och luftseglarem Jules Godard. Bällongen nedföll påföljande morgon i Mormont, beläget i: Luxemburg, sydvöst från Spa icke långt från tyska gränsen, Hr Ernest Flammarion, som hu för första gången företog en luftseglats, fann rem mycket angenäm. Så äfven fru Flammärlön, hvilken utan; att tänka på några faror gern. velat förlänga resan, under hvilken hon erfärst oförgätliga intryck af denna i molnen tillbragvs natt. Då luftfararne lyck