Dagens Nyheter – 4 september 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Den kyrkopolitiska striden i Tyskland står för. närvarande på den punkt, att det snart nog skall visa sig, huruvida tillämpningen af de nya presterliga befordringslagarne icke möjligen blir ännu svårare än sjelfva införandet af dessa lagar, hvilket kostat de ledande tyska statsmännen så många strider. Den nationalliberala och regeringsvänliga pressen i Tyskland egnar också fortfarande den största uppmärksamhet åt företeelserna inom de församlingar, hvilka för närvarande sakna religionslärare. Det gäller:å ena sidan att finna prester, som vilja gå in på att mottaga officiel fullmakt, och å andra sidan att finna patronatsegare eller församlingar, som äro villiga att kalla -prester; hvilka äro tingens nya ordning uppriktigt tillgifna. Annu hafva vi icke afhört något fall, då en församling begagnat sig af den genom detta års majlag medgifna rättighet att sjelf välja sin pastor: Deremot hafva ett par exempel förekommit -derpå, att prester hafva blifvit kallade af vederbörande patroner och sedermera i laglig ordning mottagit fullmakt af staten. I de senaste dagarne har ett sådant fall inträffat i Posen; hvarest, som bekant, de kyrkliga striderna varit mera hårdnackade än annorstädes. En derstädes bosatt egendemsegare; som --är innehafvare af patronatsrätten. inom sin församling, har till prest i densamma kallat en andlig, som sedermera mottagit .lagenlig fullmakt at statsmyndigheterna. Här föreligger således ett exempel på en andlig embetsman, som icke blifvit sanktionerad af någon kyrklig myndighet och hvars rätt till embetet endast beror på patronens kallelse och statens fullmakt; Det fattas nu endast, att församlingsmedlemmarne faktiskt godkänna denna utnämning och ickevägra att mottaga den ifrågavarande prestmannen såsom sin själasörjare. Godkänner församlingen de presterliga förrättningar, som af denne embetsman utföras, så har män åtminstone ett exempel på att den nya lagen faktiskt bestått sitt prof. Det är i så fall bevisadt, att åtminstone på ett ställe — och detta just inom erkebiskop Ledochöwskis forna biskopsdöme — befolkningen anslutit sig till regeribgens kyrkopolitik. Det lider intet tvifvel, att kultäsministern hr Falk skall begagna sig af deiina och liknåhde företeelser för att inför den härnäst sammanträdande landtdagen framställa landsbefolkningens ställning till de kyrkliga reformerna i så god dager som möjligt. Om det också verkligen är obestridligt, att regeringen så småningom inom alla samhällsklasser vinner allt flere anhängare till sina kyrkligt reformatoriska sträfvanden, så är det, dock ett faktum, att motståndet ännu är ganska starkt både bland de lägre och de mera bildade klasserna. Det har till och NIKLAS TITLE SARS SUOPERGA OP AT EERO