Dagens Nyheter – 2 september 1874, sida 1

FF UU att du fir henne gift med en medlem af någon förnäm och stor slägt, så att hon kan ha ära af sin rikedom. Hvad säger du om en af mina söner som brudgum åt din dotter? Na gjorde hände!sen, att det just var en favorit-tanke hos Jens Spend att skaffa sin dotter en brudgum med förnämt namn. I Jutland funnos på den tiden endast få slägten, som voro mera ansedda än den Skramska, och -Anders på Voldsbjerg hade flere raska söner. Det helt löst framkastade förslaget var för Jens icke ovälkommet. Den andre herremannen hade plötsligen blifvit mildare stämd, vare sig det nu var i följd af den uttalade tanken eller derför att han fånn sin öfverlägsenhet erkänd, eftersom motståndaren medgaf hans ätts företräde och hvarken vågade slåss med honom eller spela så högt, som han föreslog. Han satte sig ned igen och sade: — Vi skola icke spela mer, men i stället dricka en bägare till beseglande af vår vänskap. Härtill var Jens Spend villig, och medan de drucko, sade Anders Skram: — Jag fick intet svar. Skola vi i handling bevisa att vi äro vänner, derigenom att vi låta min son och din dotter varda förlofvade med hvarandra? — Jag tror nästan att jag inte har något deremot, svarade Jens; och nu öfverlade man ytterligare om gaken. Jens Spend var dock en alltför försigtig karl för att afgöra