Dagens Nyheter – 29 augusti 1874, sida 2

Meddelanden från allmänheten. Hufvudstadens lysande och Icke lysande gaslyktor. Insändaren af denna lilla skrifvelse har, likasom säkerligen många andra med honom, haft tillfälle nog att öfvertyga sig om den utomordentliga sparsamhet, för att icke säga småaktighet, med hvilken vår gatubelysning i många afseenden af vederbörande ombesörjes. — Att lyktor placeras så långt från hvarandra som möjligt samt brinna med så liten låga som möjligt, så kort tid som möjligt, derför torde man kanske kunna våga kreditera sparsamhetskontot, men då lyktan en gång obetänksamt nog blifvit någol. i ögonen fallande uppsatt, såsom t. ex. å Skeppsholmsbron, de stora kandelabrarne på Räddar olmsbron etc., att då icke låta dessa få lyktor, 14 till antalet (säger fjorton), lysa såväl som de öfriga för den obetydligt större utgiften af 630 (säger sexhundra och trettio) kronor om året, detta stöter i sanning för mycket på knussel, och borde så fort som möjligt knusselkontot derför debiteras ), så mycket mera som ofvannämda lyktor ej ens äro fullständigt försedda med glas, och hvarhelst ett sådant eller några bitar tilläfventyrs finnas af sådana, äro dessa så ingrodda med smuts, att de mera likna pergament än glas. Skulle vederbörande likväl ej tro sig kunna gå i land med att låta nämda lyktor lysa, så torde de åtminstone vara af den artigheten att förse dem med framför allt hela oc rena glas; de hafva i sanning länge nog stått som riktiga skampålar för vår vackra hufvudstad. Slutligen -kan insändaren icke uraktlåta att liksom gifva vederbörande det välmenande rådet att hädanefter ej bygga eller uppsätta något, af hvilket slag det än vara må, utan att förut hafva noga öfverräknat, huruvida kassan medgifver att låta sådana byggda eller uppsatta föremål helt och hållet uppfylla de ändamål, för hvilka de verkligen äro afsedda; så måste t. ex. en lykta lysa och en vattenkonst spruta vatten. Till vederbörande hemställes äfven, huruvida de ej vilja vara så goda och, i fall den s. k. Näckströmsgatan skulle ännu någon ansenligare tid komma att förblifva i samma armar och ben brytande skick, i hvilket den sedan urminnes tider befunnit sig, bestå bättre belysning af nämda gata, hvilken är högst vådlig för de trafikerande, isynnerhet för dem, som besöka Berns kafe, och som egentligen ej hafva någon annan entrå till densamma än genom nämda högst miserabla gata. ) Insändaren känner icke med säkerhet huruvida ofvannämda konti existera i vederbörandes böcker, men antager det dock på grund af den noggrannhet, med hvilken allt, som berör sagda konti, utföres. Birger Jarl. rosten amt —— rata OO KO OO tat