Dagens Nyheter – 29 augusti 1874, sida 2

Rytmiska koraler. Rytmiska kallar man de koraler, som röra sig med olika taktnoter: såsom hela, halfva, fjerdedelar och åttondelar, för att skilja dem från koraler, hvilka röra sig endast med hela och halfva noter. Vid reformationens början och ända till medlet af förra seklet utfördes alla koraler rytmiskt och i hastigare tidmått, hvarom traditionen ännu bär vitt nesbörd. Men sedan man i Tyskland antog den principen att detta Sktt att utföra religiöen sånger var alltför gladt och verldsligt, lefva koralerna omskrifna, för det mesta met endast halfva noter, och hvarvid äfven tidmåttet blef långsammare. Det dröjde dock ända till slutet af förra seklet innan denna reform hann till Sverige. 1695 års psalmbok, i hvilken äfven koralerna äro; tryckta (tvåstämmigt i diskantoch basklav samt med besiffring), visar att dessa melodier äro med få undantag rytmiska. Reformen med koralerna tog, som sagdt är, sin början i slutet af förra seklet, då Zellbel d. äldre, Mecklin, Jonson och abbe Vogler författade nya koralböcker, af hvilka vi sätta främst den vertidsberömda kontrapunktisten Voglers. Den innehåller 90 melodier till 260 svenska psalmer, hvilka melodier visserligen icke alla äro skrifna rytmiska; dock förekomma 24 af dem i Vxdels takt, hvilka med sina ständigt vexlande taktnoter derigenom blifva rytmiska. Slutligen utgaf kapellmästaren Joh. Christ. Fred. Heffner i Upsala 1808 sin första fullständiga koralbok, i hvilken dock inga rytmiska koraler finnas; endast 10 melodier förekomma i s. k. trippeltakt. Den andra koralboken utkom 1819. Emellertid hade kyrkosången redan kort efter utgifvandet af 1808 års koralbok antagit ett långsammare och släpigare tidmått, hvartill troligen bidrog att denna koralbok är skrifven med halfva i stället fjerdedels noter. Man fick den tiden icke sällan höra äldre personer, hvilka voro vana vid det hastigare tid-. måttet, beklaga sig att de icke kunde följa med sången i kyrkan, emedan man sjöng så långsamt. Samma klagan höres stundom äf-ven nu af äldre kyrkogångare, som, vande vid det långsamma tidmåttet, icke kunna följa med, om koralerna spelas något fortare. Konungen, som lifligt intresserar sig för kyrkomusikens förbättring, föreslog, som. preses i Musikaliska akademien, att koraltakten borde omarbetas, hvilket uppdrogs åt framlidne kompositören Fr. Berwald och, efter hans bortgång, åt professor Josephson i Upsala. Under do två senare åren har h. m:t bexostat en kör af blandade röster, som under professor Gänthers ledning utför kyrkosången i Slottskapellet, och på högtidsdagarna får man höra, utom koralerna och messan, äfven andra religiösa sånger utföras; äfvenledes har professor Bauck, på h. m:ts bekostnad, företagit en resa till Norge för att taga kännedom om kyrkomusiken derstädes. Troligen har i följd af dessa åtgärder koralsången i flere församlingar, åtmingtone inom hufvudstaden, fått mera lif och utföres i allmänhet icke fullt så långsamt som Fn RTR