Article Image
hans lön, ens då det är till hans eget bästa. Ge:na lemnar han då mången gång sin omtänksamme husbonde för att söka plats hos någon annan, fom lemnar honom frihet att hushålla eller misshushålla med sina penningar efter eget behag. — Men detta får och bör ej hindra en omtänksam arbetsgifvare att verka för saken. Och efter många tecken att tyda, torde nog dagar stunda, då arbetaren ej får spela fullt samma herrskarerö!l söm hittills. Ett annat sätt för husbonden att befrämja sina underhafvandes väl är tvifvelsutan det, som är mest att rekommendera, nemligen husslöjdens befordrande. Ett det mest lysande bevis på hvad en omtänksam och välvillig husbonde i den vägen ken uträtta, är grefve Levenhbaupt på Claestorp, hvars alla underlydande, stora och små, fått lära att göra nytta för sig, och der husslöjden är uppdrifven så, att den med rätta må utgöra ett mönster för hela vårt fosterland. Här bortslösas ingen stund onyttigt, ingen sak förspilles, arbetet har blifvit ett nöje, fliten går hand i hand med välmågan och. i deras spår följa gudsfruktan, sedlighet, fosterlandskärlek. Och den, som säkerligen i främsta rummet dragit vinst af sin ifver för underhafvandes bästa, är: helt visst husbonden sjelf. Det är ju en klar sak, att underlydande skola med nit och trohet tjena en herre; som ser lika mycket på deras som sitt eget bästa. Och så blir vinsten ömsesidig. Då uten tvifvel ett lands framtid ytterst beror på den större delens af befolkningen ställning; då det måste gå en lugn och lycklig framtid till mötes, om denna befolkning är välbergad, sedlig, intelligent, är det ock hvarje menniskas pligt, som älskar sitt fosterland, att verka för den större befolk-ningens väl: Och här hafva arbetsgifvarne en stor uppgift. Den bör dock ej vara svår, då vinsten till slut blir deras egen: Och som penningen i alla händelser är: den makt, som måhända kraftigast befrämjar upplysning och sedlighet, är det af vigt att arbetsgifvaren så mycket som möjligt söker genom de medel; som stå honom till buds, tillförsäkra arbetaren en oberoende ekonomisk ställning, der denne sjelf dertill är oförmögen ller ovillig. MRUNBOLSA TY TIDENS ESSER EN ARIESS PO EIVOR KROAT ITV

25 augusti 1874, sida 2

Thumbnail