meddelar några anmärkningsvärda nyheter rörande vårt lands yttre förhållanden. När det någon gång sker, gäller det vanligtvis utnämningar och afsked inom diplomatiska kåren. Om den satsen att den bästa diplomatien är den, som icke finnes till i allo hölle streck, skulle vi således i ctt afseende kunna skatta oss vida lyckligare än många andra länder. Desto mera öfverraskande var den lilla notis, som stod öfverst i första textspalten af gårdagens Posttidsing. Den lydde sålunda: tSedan k. m:t beslutat erkänna den nuvarande spanska regeringen, har k. m:t i sammanhang dermed den 21 innevarande månad behagat i nåder förordna; att nya kreditiver skola utfärdas för dess ministerresident i Madrid F. Th. Lindstrand. Den förm, i hvilken det vigtiga meddelandet framkommer, är karakteristisk nog. Hr Lindströms kreditiver som ministerresident i Madrid tyckas vara hufvudsaken; den spanska regeringens erkännande: af den svenska nämnes visserligen i främsta rummet, men så der i förbigående, Emellertid är det ju rätt glädjande att äfven våra store statsmän vågat taga det djerfva steget att erkänna marskalk Serranos regering. Vi beklaga endast, att man ännu skall sväfva i villrådighet om karaktären af detta erkännande. Afser det mar: skalken personligen eller den statsform, hvars öfverhufvud han är? Det är den saken, som skulle: vara intressant nog att få reda på. mmttn———— RS OOAONOINHÖUL ...ups. TTR Det är icke ofta vår officiella tidning I I