Dagens Nyheter – 24 augusti 1874, sida 2

Gud! Vet ni då ko huru dårsktig en förälskad man kan vara? När helvetets eld rasar i ens inre är det omöjligt att handla lugnt, rättvist ;sch förnuftigt. Jag har intet medlidande mjd er — har väl ni visat mig han någon — Ackhör mig, jag ber er derom! Mot ja icke begått någon synd. Njfäl, då har ni i stället syndat mot en angn. Jag är icke så stark som jag — jag kan ej förlåta er, emedan ktar följderna af ett sådant steg. vet Gud, att jag ej vill er något onit. Hämnd! Hvad skulle jag väl vinna drigenom? Den qvinna, jag älskade är för med er — kurtisanen — har jag intet tt göra. — 0, säg icke så! utropade hon förtviflad. Lyssna till min förklaring och tro mig då jag säger: jag är en qvinna som syndat, om ärelystnad är synd, om för liten skonsamhet är synd, om en stolt segerglädje är synd, om det är synd att vara omgifven af dåliga menniskor och lida för andras brott; men till allt annat är jag oskyldig. Hans händer föllo tungt på hennes axlar; och skarpt fixerande henne yttrade han med darrande stämma: — Öskyldig! När ni är eler varit hans älskarinna,