Dagens Nyheter – 21 augusti 1874, sida 2

JT Soldaterna åsågo under djup tystnad hans fall. En åvar af dem tänkte.— sfnst ände icke uttalade det — att, deras verk. med afseende .;på honom var follbordadt, att han redan var död. .: , Hon allena såg hvad de icke gåno, förstod hvad de icke förstodo. Också, trodde hon nu icke, såsom de, att han till alla sina andra uppoffringar för: hennes. skull i .denna stund lagt den sista och:största —offret af sitt lit. , ; . — Han ärjicke död, sade hon. Ett sällsamt. lugn, -en förunderlig säkerhet karakteriserade den ton, hvarmed desga ord: uttalades... Konungens soldatyr blickade på. henne, .utan att vidröra. henne. eller, på något -sätt opponera sig mot hennes yttrande; hon ingaf dem en viss fruktan, gom de sjelfva icke kunde förklara: för nig. Han är icke död, upprepade hon; och härvid :darrade hennes. röst af en ytterlig glädje, som för ögonblicket besegrade. hennes djupa förtviflan, si Hon shade. sagt sanning, han var icke död: Hans fall: hade förorsakats af den obeskrifliga matthet, som ansträngningarne samt kroppsoch själssmärtorna framkallat. .,När ljudet af. henneg röst nådde hans jörony satte. han sig, långsamt. upp, .dervid. understödd af:en bredvid honom stående goldat, hans mun öppnades för. att ingupa nödig luft, han uppslog åter sina ögon samt utbrast: