Dagens Nyheter – 21 augusti 1874, sida 1

— 0, Gud! — jag kan icke döl Fans åhörate begrepo icke hvad han menade med detta utrop; ty har hade yttrat sig på sitt inodersmål. Hon allena förstod både dess bökstafliga betydelse och andemeningen, som gömde sig derunder. Kaptenen trädde fram och lade sin hand på hang åxel. — Ni är säkert ingen dålig karl: Jagär ledsen öfver att ni gjort till en nödvändighet för oss att Behandla er som en fiende. Emwaellertid veta vi nu att denna qvihna är den egentliga Brottslingen: Hon hårt sjelf erkänt det, och hon har kommit hit för att lidai ert ställe. Han hörde) dessa ord, ehuru ett töcken utbredt sig öfver hans själ, öfver alla hans sinnen. Och hans läppar rörde gig hviskande: : — Hon skall icke lida — för mig, Hans tankeförmåga vår till yttörlighet försvagad; dock kunde han ännu tänka godt oi heöngöd. Han tänkte att; sedan höm så svårt försyndat sig mot honom, hade kamvetet nu omsider slagit henne, och derför hade bön kotimit hit för att vittna till! hans fördel. Han tänktöj att ännu fanns Hos henne alltför mycket naturligt mod; alltför mycken medfödd : ädelhet, för att hon skulle kunna sjelf lefva i säkerhet och lögh, under det att i följd af hetines synder öckh för ätt bötrygga hennes frihet, han undergick det