gaguaa Itvliens sak. Jeg skulle också med hänsyn; bärtill sba förlåtit henne, om jag icke känt Hugo-från: hansudgdom och lärt mig sätta ett: så-stort värde på honom: Hura gjorde hon?: Hon tjusade honom med sina småleenden, till dess: han: förlorade både omdöme och--besinniog — alldeles såsom ni förlorat förmågan att se henne sådan hon är. Derpå stal: hon hans Hemlighet ifrån honom, lofvande att. Hennes skönhet skulle blis-löneå för: hans förräderi —Hon köpte hemligheten med dessavsmeknivgar, som ni tror aldrig ha kommit någon annan än er till -del — ochsedan han sålunda åt henne offrat sin heder; vände hönv sig ifrån honom; skrattande åt hans svaghet: Ack! Så går grefrinnan Vassalis till väga! Och jag såg: honom en herrlig sommarmörgon dödas medelst en i muskötsalfva, aflossad af hans egna -kyrassierert! I politiskt afseende ha vi henne att tacka för mycket; hvad åter angår mitt personliga förhållande: till: Henitie, så fårvjd. säga, att jag aldrig skulle känna hysa något förtroende: ställ den a gom förrådde Hago. Erceldoune darräde i allå sina lemmar, detrvär icke allvnast raseriet, utan äfven en bitter? rinnesrörelse, som förorkakade detta. Berättelsen hadö en så stor likhet med den bekännelse hon sjelfiafgifvit. How håde ju också: sagt honom,. att-hön bar på sittsamvete synder, gom hon icke kunde förlåta sig