Dagens Nyheter – 6 augusti 1874, sida 1

— Fråga er sjelf! Ni påstår ju att ni känner henne. — Och ni menar, att ingen, som det gör, kan betvifla, att hon är den stoltaste och renaste, likaväl som den fagraste bland qvinnor? Ah! detta stadium hade jag lyckligtvis hunnit förbi, innan det var för sent att kunna höja sig deröfver. Jag kände henne par renommee långt förrän jag någonsin såg hennes ansigte. Era skäl för att tro henne vara både oskyldig, till och med okunnig om det ifrågavarande mordförsöket äro dessa: att hon, då brottet föröfvades befann sig i närheten af det ställe, der det egde rum; att hon, sedan hon räddat ert lif; sökte dölja sin välgerning till och med för er, i det hon ville göra troligt, att det var moldauiska landtmän, som bevisat er denna tjenst; att ni en gång jagade röfvarbandets anförare ända till trädgården utanför hennes villa vid Konstantinopel och der förlorade honom ur sigte, då han omöjligen skulle kunnat försvinna, utan att taga sin tillflykt till trädgården eller måhända sjelfva boningshuset; att hon inbjöd er att tillbringa många timmar ensam med henne i hennes österländska eremitage, och så använde dessa timmar, att det blef en lätt sak för henne att öfvertyga er om allt, som hon ville att ni skulle tro; att hon sedan. sökte bli er qvitt genom att plötsligt afresa, lemnande er i fullkomlig okunnighet om hvart hon