Dagens Nyheter – 4 augusti 1874, sida 1

rn EV Jag bor för närvarande på en liten villa icke långt härifrån. Ni är ute och seglar öch har gått .i land af någon tillfällig orsak, kan jag tro? va Nej. — Nej? Jag antog det, eftersom ni bär ett slags sjömansdrägt. Törs jag: då fråga hvad är det som fört er hit till denna undapgömda och förglömda vrå af verlden? — Jag kom för att söka skaffa mig en båt, — Ah! ni har gått vilse och... — Åhnej, jag känner denna kust mycket väl. Men jag behöfver en farkost af hvad slag som helst, större eller mindre. Kan pi hjelpa mig? z — Med ledsnad måste jag svara nej: Mina vänners boning, der jag för tillfället vistas, ligger ett icke så obetydligt stycke härifrån; och de ha ej ens en lustjakt en. gång. De äro ej roade af att vara på sjön. Men ni skulle väl icke vilja begifva c ut på öppna hafvet i: en liten roddbåt? — Hvarför icke? — Åhl!: så vidt jag förstår, är det ett vågstycke,; som man ej gerna företagor Big, om man ej är trött vid lifvet — eller om om Män ej hotas af ännu större faror iland. ! Erceldoune såg upp: med en otålig, förargad min. — Förklara hvad ni menar med denna fras! — Tyd den sjelf så godt ni kan.