VU nn in ihans; det låg ett uttryck af smärta i dem, som på ett underbart. sätt förmildrade hang vrede, afkylde den våldsamma paggion, som flammade i hans hjerta. — Jag gör det af båda dessa bevekelse.grunder... Jag älskar dig såsom jag aldrig trott mig kunna älska någon; och jag -byser medlidande med honom, ehuru han var min första fiende och på samma gång är den, som längst fortfarit att förfölja mig. Och dock är mina fienders-antal oräkneligt: Har jag nu svarat dig nog? Det sätt, hvarpå hon uttalade dessa ord, gjorde dem vida mera imposanta än de i sig. sjelfva voro. Han förde handen till-sin panna och utbrast: — Gör med mig såsom du vill. Jag kan icke uppnå dig .inågot enda afseende — men jag vill söka efterfölja dig i alla så godt jag kan. Hvad han sade var uppriktigt menadt. Men -hyllningen tycktes dock misshaga hennes på det högsta; hon spratt till, likasom stungen af en orm, och genmälde: — Säg icke så, säg aldrig så — aldrig — aldrig! Efterfölj mig icke i något hänseende. Sök i. stället ingifva mig dina egna. ädla, ridderliga grundsatser. Lär mig att tänka rättrådigt, såsom du, och att sträfva endast för sådana syften, som den strängaste heder gillar. Ack! innan vi begifva osg härifrån, låt mig höra :dig säga att du