Dagens Nyheter – 30 juli 1874, sida 1

Hon kände huru hans hjerta våldsamt bultade, såsom ville det spränga hans bröst. — Jag är dig icke otrogen för det att jag vill straffa en mördare. I hvilket förhållande står du till honom — jag frågar det ännu en gång — eftersom du söker försvara honom? , Det var en vaknande svartsjuka, som dikterade denna fråga. Hon rodnäde, men nedslog dock icke sin blick; — Det kan jag icke säga dig. Det var ett uttryck af hat — icke mindre bittert än det han sjelf närde — i den röst, hvarmed detta enkla svar afgafs. — Kan icke! ... Ahl... Du har sagt mig att du aldrig älskat någon mån. Säg mig nu; har du aldrig varit gift med någon som du: hatar? -— Aldrig. — Nå, af. hvad beskaffenhet är då ditt förhållande till: denne skurk? Hon syntes: vara i högsta grad upprörd. Han märkte, att hennes styrka; nyss så stor, nu var bruten; och att, om icke hans arm hållit henne uppe, hon skulle -ha dignat till hans fötter. Emellertid iakttog hon fortfarande tystnad. — Svara mig, utbrast han, eller ock skall; så sannt Gud lefver, denne tiger innan två minuter förlupit vara förpassad till evigheten! — Tyst, tyst, min vän! Om han vaknar, äro vi förlorade!