Dagens Nyheter – 24 juli 1874, sida 2

att det icke var obetydliga felsteg, som förs stört hennes. samvetsfrid. Men han älskade henne ju; och han hade lofvat att icke fråga efter hennes hemligheter, . fullt öfvertygad. som .han var att hon, hvilka synder hon än begått, dock i sjelfva verket. var aktningsvärdare än de flesta qvinvor; hvilka anse sig sjelfva såsom dygdemönster. Han lutade sig intill henne, :sägande. i öm ton: — Grubbla icke mera på det förflutna. Vi haratt tänka på det närvarande och på framtiden. Hvarie ögonblick är dyrbart. Jag har alldeles glömt bort den fara, i hvilken du sväfvar. Du vet bättre än jag hvar dina fiender, finnas, och huru vi lättast skola undkomma dem. Det är en ibland dem, som icke skall visa någon skonsamhet... — Åck! hundra finnas här, som aldrig skalle skona mig, om Jag, råkade i deras våld. Hela detta land är fullt af faror, bom lura på alla sidor omkring mig. — Då måste vi lemna det... — Det är icke så lätt att komma ur detta nät, hvars fina maskor vi hvarken kunna ge eller sönderslita, — Lätt är det icke — men möjligt. — Och på hvad sätt? ; — Dorom skola vi tala sedan. För ögonblicket. är det nödigt att skaffa dig föda samt tillfälle till hvila. Utan tvifvel finnes någon koja hör i närheten, der vi Kunna