Dagens Nyheter – 13 juli 1874, sida 1

Med ett rop, såsom hade han sjelf träffats af gisslet, rusade Erceldoune npp. Hang händer föllo tungt på cistercienser-munkens axlar, och han begynte skaka honom häftigt. — Hudflängt henne? — Hudflöngt! O Gud! de ha vågat... — Jag vågade icke göra det, mumlad umbriern, högeligen :uppskrämd. Mam var förargad på mig för min svaghet; men man yrkade icke på något förnyande af försöket — den gången. Hon skall i stället agas i morgon, Afall. hon icke: dessförinnan har gifvit med sig:s. — Gifvit med-sig :— 4i hvilket afseende? — Jo, låtit sig öfvertygas om nödvändigheten att omfatta kyrkans allena saliggörande läror, min Bon. Utom sig af vrede, röt Erceldoune: — Hvilka djefvulska menniskor! Usling, ni menar icke hvad ni säger! Ni menar att hon skall piskas, till dess hon förklarat sig villig stt uppoffra sig för tillfredsställandet af Giulio Villaflors passioner. Hans röst darrade häftigt; han var så upprörd, så ursinnig; så förtviflad, att munken nästan trodde honom ha förlorat förståndet. — Åsynen af hennes fagra anlete har uppskakat er på ett högst besynnerligt sätt, min son, yttrade han. Ja, när jag ser hvilket intryck -hon gjort på er, måste jag tro att hon är en hexa, sågom man påstår. ,