Dagens Nyheter – 8 juli 1874, sida 1

DLOCKNOLMIS-N YICLER: Furstlig resande. Prins Alexander af Nederländerna, hvilken reser inkognito i Sverige under namn af grefve van Buuren, tillbragte natten till i måndags på Jönköpings hotell. Den unge fursten skulle i går sammanträffa med konung Oskar vid Aa ganga och i hans sällskap fortsätta resan till Stockholm. DPiplomatiska kåren. Furst Franz Aremberg har blifvit utnämd att tillsvidare vara attache vid tyska rikets beskickning i Stockholm. Furst Aremberg skulle med det snaraste afresa hit. Norske statsministern, exe. HKjerutf med familj har afrest till Helsingborg för att der tillbringa sommaren. Under. konungens vistelse på Sofiero kommer norskt statsråd att der hållas, för hvilket ändamål de här fungerande norske statsrådsledamöterna skola inträffa på Sofiero. Tyska församlingen i Stockholm. Vid föredragning af en utaf Tyska församlingen i: Stockholm gjord ansökning om stadfästelse å församlingens vid kyrkostämma den 17 nästlidne maj fattade beslut att för höjande af brandförsäkringsvärdet å åtta af de församlingens kyrka tillhörande fastigheter med tillsammans 106;000 kr., till Stockholms stads brandförsäkringskontor såsom premielån förskritva ett belopp af omkring 4,000 kr. med panträtt i omförmälda fastigheter, har k. mit ifrågavarande kyrkostämmobeslut fastställt. : Wrån fälttjenstöfningaärne. En och annan af låndsortstidningarne börjar nu meddela åtskilliga episoder från de pågående fälttjenstöfningarne i Vestergötland: Sålunda berättar en brefskrifvare till Östgöta. Correspondenten, sedan han gjort en tur genom bivuakerna mellan Jönköping och Drösphult och beskrifvit soldaternas dans, lekar och upptåg i det gröna: Snart var dock slut med leken, ty sedan klockan slagit 12 kunde fiendtligheterna börja när som helst. Vid 2-tiden vå bröto kadettkåren, norska skarpskyttarne och Vermlands fältjägare. Dessa unga trupper skulle först skickas i elden. Artilleriet och husarerna följde strax efteråt. Vi promenerade nu tillbaka till Jönköping och gingo påjernväg till Mullsjö station. Vid Habo fylldes kupterna af landtfolk, som ämnade -e på fältmanöyern. Då tåget kommit till Mullsjö, följde vi med folkströmmen, som böljade fram utåt vägen till Ryfors, hvarest det kängliga hoggvarteret var beläget. Längs utmed vägen från stationen var utlagd en telegrafkabel, hvilken folket med nyfikenhet betraktade. De nöpo i honom och undrade hvad det var för ett långt rep, som låg i dikena eller hängde på trädgrenarne. Instaka ryttare sprängde fram om hvarandra, och vid en korsväg såga vi i skogsbrynet en sqvadron af lifgardet till häst. Snart hörde vi de första skotten smattra. Klockan var då ungefär 10. Damhölida framtågade nu de tre kårerna. De hade redan tillryggalagt en vägsträcka af mera än 2 mil, men sågo helt muntra och krya ut. Öfver den långsträckta sjön Stråken leder en bro på ett af de smalaste ställena. Här koncentrerades de trupper af kåren B, som anländt, och man trodde att ett slag här skulle ega rum. Bron reparerades, för att kanonerna skulle kunna köra öfver densamma. Under tiden fördes trupperna öfver till andra stranden medelst en pråm. Vermlands regemente antågade nu och framryckte mot Ryfors. Vi följde efter och framkommo om en stund till denna naturskönt belägna egendom. En mängd arrangementer voro naturligtvis vidtagna i och för den höge gästens besök, I den vidsträckta, lummiga trädgården promenerade hundratals menniskor, som ville se konungen. Då vi väntat en stund, anlände högstdensamme, -omgifven af generaler samt en mängd utländska officerare m. fl. Folkmassan stod tyst och blottade sina hufvud för öfverheton, men en gumma i hopen ropade ensam och med gäll röst: Gud bevare hans majestät! Ute på en veranda uppdukades förfriskningar för konungen och hans svit, och folket stod i en stor halfeirkel omkring och såg på och gjorde sina anmärkningar. Det var stundom rätt roligt att lyssna till resonnemangerna bland dessa åskådare. En preussisk general samt svenske krigsministern satte sig bredvid konungen; de öfriga förblefvo stående. Strax trodde man att dessa båda herrar voro kungar, och en älåre man utropade rörd: Alärig trodde jag mig få upplefva den dag, då jag skulle få se tre kungar äta tillsammans! En af de främmande officerarne visade de för hvarandrå och sade att det var kong Karls måg, Hela eftermiddagen regnade det, men ehuru både soldater och åskådare blefvo genomblöta, var det dock troligen ej många, som icke tackade Gud för den behöfiiga vätan. Rörande helsoförhållandena noddilar en annan korrespondent, att sjukligheten bland fotfolket visat sig större än bland de andra trupperna. De stundom rätt ansträngande marscherna hafva gifvit sjukvården sysselsättning, ehuru de åkommor, som förekommit, i allmänhet alls icke varit af någon betänkligare art, då skoskaf synes vara den vanligaste krämpan. Trupperna hafva också hållits rätt varma. Aderton timmars rörelse på dygnet utan egentlig rast hafva de fått vidkännas, och under de sex öfriga timmarne har det också ibland varit klent bestäldt med hvilan. t HKyrkoherdeval. Vil i söndags hållet val till kyrkoherde i Alsike-Knifsta pastorat erhöll kyrkoherden A. E. A. Afzelius i Katrina församling i Stockholm alla de vid valtillfället afoifna rösterna aller för