Dagens Nyheter – 7 juli 1874, sida 1

-—VJ -— eller åsigter, som ni fimner straffvärda, utan derför att jag är en medverkande orsak till de redlige mäns död, som erå legda finör: dåre aflifvadö i går natt. Åter öfverfor en mörk rodnad hats anlötå — hån skämdes för hentie, och han vredgådes på samma gång. Icke för allt i verlden skulle han velat, att hahs delaktighet i den blodiga bedriften i Antina-palåtset blifvit känd. Och tu talade hon derom såsom ett obestridligt faktum! Hön skrattade godt åt hans förlägenhet. — Åh! döt var en ärofull bragd, bedu sire, utbrågt hon, Så Handlar en sann Kristi efterföljarö! Korset har vid tusen tillfällen varit det tecken, kring hvilket blodgiriga menniskor samlat sig; ni följde denna gång endast det exempel, hyarmed presterfia i alla tider föregått er. Det är ju någonting så skönt att sprida död och förödelse omkring sig, sedan man invigt sitt lif åt Gud och hans ords tjenst! Man infriar då sina heliga löften på bästa sätt — eller hur? Gå och knäböj inför altaret med Vianag blod öfver ert hufvud! — gå och intag S:t Petri btöl, bärande ädla patrioters mörd på ert samvete! — Gå! ni har ej gjort värre än kyrkans furstar under alla föregående sekler, sedan kristendomen begynte blifva en mäkt! Bittrare, skarpare sanningar hade väl mALIA IL CH