Dagens Nyheter – 4 juli 1874, sida 1

— NL -— — Om jag bara visste henne vara död, så att ingen annan man någonsin kunde få se på eller tala med henne — om jag bara visste detta! Död — ack! vore hon död, då först skulle jag anse henne tillhöra mig... Jag skulle då säkerligen, likasom den före ryckte mannen i sagan, gång på gång öppna hennes graf, blott för att få kasta en blick på hennes anlete, blott för att få trycka en kyss på hennes läppar! ANDRA KAPITLET. Djupt inne i landet reste sig en liten byggnad, som liknade en fästning, med torn på ömse sidor, tjocka, solida murar och små hvälfda fönster. Allt hos denna byggnad bar vittne om att den förskref gig från en aflägsen forntid. Den kringliggande trakten var dyster och ödslig. Under medeltiden hade det tornprydda huset varit ett tillhåll för röfvare, kändt under namnet Gamens nästet och storligen fruktadt af resande; nu var det en kyrkans egendom och beboddes af ett mindre antal cistercienser-munkar. Båledes gick det och gällde för ett kloster, och var det också i verkligheten ett sådant, ehuru det då och