Dagens Nyheter – 30 juni 1874, sida 2

hade med egna ögon sett dessa förfärliga fängelsehålor, som väntade de flyende i händelse af deras upptäckande. Hon kunde icke säga huru mycket, eller huru litet, af den flykt, som ho anordnat, var bekant för det bourbonska hofvet; hon kunde icke säga om Frans? regering endast Jåtsades Fofva och skulle stötta sig öfver Bitt rof i det ögonblick, då det var lättast att gripa — hon kunde icke säga: detta, ehuru hon aldrig för mågon lefvande varelse med ett enda ord förrådt sin plan; ty väggarne hafva öron, der tyranniet styrer och prestlisten får :ostörd verka. Emellertid hissades seglen på skonerten. Redan hade en temligen frisk vind begynat blåsa, och utan att vara bemärkt eller förföljd, gled FEtoile likt..en. behagfull -svän fram öfver det solbelysta vattnet i riktning åt vester. Och invid relingen stod en man; med ögonen fästade på klippan, som häng. de så högt öfver hans hufvud, och der den lilla villan nu syntes såsom ett falknäste; han tog icke sin blick från denna boning, förrän den försvann alldeles ur sigte; och var han då med de två landsflyktige fribetsvännerna redan på god väg till Frankrike. Icke heller gick Idalia från. sitt fönster, innan seglaren försvunnit bortom horisonten, Först då kastade hon sig på sin bädd och försökte för en timme finna-hvila och — glömska.