Dagens Nyheter – 22 juni 1874, sida 2

VILLeRV VVVv På BUDA AVD JA MJ De, VM BA set ser det ej stort bättre ut. Rågfälten hafva dock ett hoppgifvande utseende. Vattenverksegare klaga ock öfver vattenbrist. Dn luftresu, företagen af Croct-Spinelli och Sivel, har nyligen gifvit anledning till fysiologiska undersökningar. Resans utgångspunkt var gasverket i la Vilette vid Paris och uppstigningen skedde kl. 11. f. m. den 22 mars. Luftballongen, som rymde. 9,500 k.-f., var fylld med vanlig lysgas. På 5,000. fots höjd genomforo de resande ett, molnlager och försvunno ur åskådarnes åsyn. Då de hunnit 15,500 fots höjd, började Croc-Spinelli, som var mindre modig än hans reskamrat, att märka följderna af den betydliga höjden, men bekämpade dem lyckligt genom att inandas en blandning af 40 delar syre och 60 delar ggätve, som för detta ändamål medfördes. De utkastade nu ballast: och stego till 16,800 fots höjd, der de höllo sig qvar medan de gjorde några meteorologiska observationer. Derpå stego -de ytterli-. gare till 20,200 fots höjd, och då nödgades Croc6-Spinelli inandas en blandning af 75 delar gyre och 25 delar tväfve. De sysselsatte sig då med spektfoskopiska undersökningar och voro icke utan nyssnämda åtgärd i stånd att afläsa liniernå iljusbilderna.: Genom att utkasta återstoden af fsin. ballast nådde en till mer än 23,500 fots höjd, d. v. s. högre än Gay-Lussac, Barral och Bixio. Af observatörernas försök framgår, att andhemtningen på en höjd af 13,500 och 16,800 fot icke kan försiggå normalt, om man icke ersätter organismen den mängd syre, som beröfvas honom genom det minskade luft-: trycket och luftens förtunning. Att derubb-. ningar, som häraf framkallas, icke äro be-. tydligare, är: ett bevis på organismens märkvärdiga elasticitet. — Den ; spektroskopiska fråga, som. det gällde att få löst, var följande: då man betraktar solen eller stjernornas ljusspektrum, märker man vissa svarta linier, hvilka tillskrifvas närvaron af vattenånga. Med hänsyn till solen antogos de af Janssen härröra från jordens atmosfer, under : det Secchi deremot ville finna deras orsak i solens yttre lager. Försöket har gifvit Janssen rätt: ju högre man stiger, desto mera försvinna dessa linier; på andra sidan 23,500 fot voro de alldeles försvunna. De härröra således från jorden. l Kapplöpningarne på ILongchamps vid Paris hafva på sätt och vis blifvit en tilldragelse af en viss politisk betydelse, ty i Frankrike fäster man alltjemt stor vigt vid det sätt, hyarpå ubliken emottager de i dess dramer uppträdande offentliga skådespelarne och skådespelerskorna. Om den kapplöpning, som sistlidna söndag egde rum derstädes, skrifver en korrespondent följande: Hela Paris, d. v. s. af dess 1,800,000 invånare ungefär 300,000; såväl -som en mängd främlingar, isynnerhet engelsmän, och.ett stort antal landsortsbor hade samlats från kl. 2 på Longchamps vid Boulogne-skogein, der eliten af den europeiska hästverlden täfläde om staden Paris? stora pris af 100,000 frank. Detta pris hade stiftats under kejsardömet och. alltid brukat förr sätta parisarne i den största rörelse, emedan hufvudstriden stod mellan engelska och franska hästar. Men dennå gång visade de sig ytterst lugna. Den allvarliga, farliga belägenhet, hvari Frankrike befinner sig, tryckte tungt på dem.: Anblicken af Longchamps var den vanliga. Dei: eleganta drägter klädda damerna hade infannit sig till stört antal; de flesta buro rosenfärgade toaletter, hvilka tyckas för detta år vara på modet. Men många, isynnerhet några lätta damer, hade styrt ut sig något för mycket, hvilket gaf gaminerna anledning till tvickheter, som satte något lif i Longchamps, öfver hvilket för öfrigt hvilade ett ovanligt lugn. Kap löpningen skulle börja kl. 2. Men man väntade till kl. 1j, 3, d. v. s. till det ögonblick, då marskalken och marskalkinnan Mac Mahon visade sig. De hade amländt i en. vagn med spann för, utan eskort. Två civilt klädda officerare åtföljde dem. Marskalken bar äfvenledes civil drägt. Marskalkinnan hade en blå klädning med polonäs af svart gaz och engul hatt me röda rosor. Hon gjorde ett godt intryck på massan; man tyckte henne hafva utseendet afen hedervärd borgarfrå. I marskalkens loge voro sändebuden från Birmanien, hvilka buro hvita kläder och hvita turbaner samt väckte allmänt uppseende; vidare hr och fru Buffet, nationalförsamlingens president och hans hustru; darska sändebudet; dep. Daru, hertigen af Nemours och: hertigen af Ålengon (båda prinsar af Orlåns) samt flera andra högt uppsatta personligheter. På de öfriga läktarne funnos några deputerade, många generaler, andra högt uppsattå embetsmän och eliten af den fina Ferlden. . En prinsessa af Neapel, jag vet ej hvem, samt hertiginnän af Sachsen-Coburg-Gotha, född prinsessa af Orltans, hade tagit plats på