Dagens Nyheter – 19 juni 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Utgången af den omröstning franska nationalförsamlingens sammankomst sistl. måndag, hYarigenom den med 4 rösters pluralitet beslöt att genast behandla den venstra centerns af Casimir Peårier framlemnade förslag att organisera republiken, är säkerligen en af de vigtigaste händelser, som egtrum inom den nuvarande nationalförsamlingen och utgör en stor seger för oppositionen. Denna seger kan endast förklaras derigenom att den högra centern förenat sig med den venstra centern och venstern. Ehuru orleanisterna tagit initiativet till den 24 maj, då Thiers störtades, ehuru omröstningen den 20 november och septennatet voro deras eget verk, hafva de likväl icke lyckats att hålla sin styrka, hvarpå majoriteten berodde, samlad; en del af dem Bar gått öfver till fiendens läger och -adopteråt det program, som Thiers på sin tid uppställde. Efter hertigens: af Broglie fall blefvo högra centerns förhoppningar allt svagare, och då bonapartisterna: trädt fram på skådebanan och kejsardömets : örnar redan visade sig vid horisonten, blefvo en gemensamma faran och hatet afgörande för en del af dem; Efter en mängd sam-? mankomster, misslyckade försök och ömsesi-. diga eftergifter har en mindre fraktion af den högra centern i måndags slutit sig till: republikanarne; och den enda eftergift dessa gjort är att man såsom bevis för arbetena. för republikens organisation upptagit den bestämmelse ur 1848 års författning, som medgifver rättigheten att i närmare bestämda erioder revidera författningen partielt eller 1 sin helhet. De affallna orleanisterna se i denna bestämmelse en utsigt öppen, och hop-. pas att med tillbjelp af den i sin tid åter unna omstörta de republikanska formerna. Om följderna af den seger oppositionen vunnit kan man icke ännu bilda sig något. bestämdt omdöme. Skulle man. tillämpa de: parlamentariska reglerna i all deras stränghet, borde man antaga att ministeren .Cissey. skulle afträda och att Casimir Pörior kallas att bilda ett nytt kabinett, men enligt hvad man fått veta på telegrafväg, har något sådant ej skett. Tvärtom berättar A-: gence Havas att ministrarne icke deitagit i förhandlingarne, på det att icke frågan skulle göras till en kabinettsfråga och en ministerkris deraf blifva en fölid. Regeringen har derför visåt sig lugn och endast-förbeKållit Big sin fätt att rösta. Såsomaf aukomna telegrammer synts, har Periers förs slag ötverlemnats till vederbörande utskott. Detta lär dock icke inkomma med sitt betänkande förrän allra först om 14 dagar. Då skola. säkerligen stormiga debatter uppstå och man får då se, om den majoritet, som nu genomdrifvit detta beslut, ännu håller tillsammans! — Ordföranden för den tyska allmänna arbetareföreningen Hasenclever har tillkännagifvit att centralkomitens säte för. tillfället är flyttadt från; Berlin -till-Bremen. Den demokratiska tidningen Frankfurter. Zeitung tror dock, att denna åtgärd säkerligen kommer, att visa sig alldeles onyttig,. medan senaten och borgerskapet i Bremen äro. ännu mera fiendtligt sinnade mot:-socialdemokraterfia än myndigheterha i Berlin. I en korrespondens till en tysk tidning uttalas den förmodar, att den preussiska regeringens uppträdande under den sista tiden mot sosialdomokraterna endast är början. till en ännu mera omfattande och betydelsefull åtfärd; nemligen hela den allmänna tyska arbetareföreningens fullständiga: upphäfvande gonom Ott regerih fdokrete Det är vara de erfarenheter man haft vid de sista riksdags:mäannåvalen som: förmått regeringen till dess energiska uppträdande. Augsburger allg. Zeitung berättar att engelskapfemierministern Disraeli har afrådt drottnifg Victoria från att inbjuda kejsar Wilhelm till ett-besök i England. Såsom orsak härtill angifves, att Disraeli vill förebygga åtskilliga politiska uttydningar, som kunde vara mindre behagliga för England, samt att han fruktår: för: en mindre god stämning hos befolkningen. r t Kabinettet i Haag bar för generalstaterna framlagt ett förslag till reformer rörande vallagen. Förslaget är affattädt i mycket li beral anda. Uensus, som enligt konstitutionen är obligatorisk, skulle sänkas till ett likformigt belopp af 20 floriner. Emellertid har den andra kammaren funnit denna åts gärd alltför radikal och man har derför öfverenskömmit öm: ei censäs; som varierar efter de olika orterna. Så. fordras det för att -oga valrätt i de två förnämstasstäderna inom konungariket, Amsterdam och Rotter: dam att betala 70 floriner i direkt skatt, i Haag 60 förider, i Dottrecht 50 foriner 0. 8. Vv. ända till 36 och 24 floriner för de mindre, ofterna.. Regeringen har antagit detta förelag, likvällunder protest mot alla färhågor; som-de deputerade yttrat rörande en alltför stor utsträckning af valrätten.