Dagens Nyheter – 18 juni 1874, sida 1

—JV salonger i Paris det sicilianska kriget först beslutades; jag vet att hon är lifvet, själen, hjertat i hvarje nationel rörelse; jag vet att från Apenninerna till Kaukasus förekommer intet uppror, ingen politisk kabal, som icke utgått ytterst från henne. Monsignor gjorde en rörelse af otålighet. — Vi veta allt detta och mycket mera dertill, yttrade han. Om vi blott en gång kunna sätta oss i besittning af hennes person, ha vi vittnen och bevis nog för att döma henne antingen till fängelset eller klostercellen för hela hennes återstående lefnad. Idalia! — hon är Satanas!... Har ni något mera att berätta mig än dessa allmänt kända saker, figlio mio? — Om jag icke det hade, skulle jag ej ha besvärat ers nåd med detta besök, svarade Vane. Och han tillade derefter, utan att darra på rösten: Ja, jag vet mera; jag vet att hon är — här. — Här! Trots sin stora öfning i förställningskonsten, kunde der kyrklige hofmannen icke dölja sin öfverraskning och glädje vid denna underrättelse. Hans ögon upplystes, haos hand omfattade hårdt karmen på ebenholz-stolen, i hvilken han satt, under det han fortfor: — Här! Hon har en Csars djerfhet! Och i den-ton, hvarmed detta yttrades, låg en beundran, hvilken måste anses såsom