Dagens Nyheter – 17 juni 1874, sida 1

om saken, förklarade han, att han skulle inskränka sig till att offentliggöra fakta. Det enda, som kan sprida ett försonande skimmer öfver de opassande ordstrider, åt hvilka den franska nationalförsarlingen på senare tiden hängifvit sig, är den otvifvelaktiga hederskänsla, som ledt flera af de der existerande politiska partiernas afdelvingar att på ett oväntadt sätt förklara sig.. Detta har också framkallat någonting liknande en kris, som kan komma att inverka på den unpskofspolitik, hvilken vissa bland dessa afdelningar tros i hemlighet gynna. Det finns .emellertid talande skäl för att alla partierna inom församlingen — n. b. under den förutsättningen, att det icke funnes någet land, som. behöfde styras under tiden — skulle kunna önska-enförlängning -på obestämd tid af den nu rådande ovissheten. Orleanisterna och legitimisterna förlorade ett tillfälle, men de hafva ännu icke. alldeles-uppgifvit hoppet -omatt kunna ställa fram mannen, då den passande stundent kommer, och den stunden kan icke komma nu. Bonapartisterna kan. man ursäkta, om-de vilja hafva. litet. mera tid på sig för att utplåna minnet af Sedan, oaktadt deras unge tronkräfvare nu hunnit lagligen myndig ålder, och: de skola behöfva något mer än tid, om -lJandet lägger Gambettas anklagelse på hjertat och sammanställer bonapartismen med ett förenadt Waterloo och Sedan. Republikanerna trosattderas fienders vanmäktiga sträfvanden dag för dag bana väg för en på fast grund byggdsrepublik, som skall varda den klippa, upp till hvilken alla uttröttade, : modlösa och: skeppsbrutna lagstiftare helt naturligt skola sträcka sina händer, då deras egna farkoster gått i qvaf under dem. Folk, som på afstånd med mer och mindre intresse gifva akt på dessa planer, förhoppningar, , missräkningar och tvister, göra gig helt naturligt den frågan, hvad Frankrike säger om allt detta. Fins det väl någon allmän opinion i detta land? Utan tvifvel äro de herrar, som. nu i Versailles. utkämpa. sina politiska tuppfäktningar,. i: en mening landets representanter; men detta är i en mycket långsökt och förvrängd mening. Ingen antager ett ögonblick; att den nuvarande församlingen: representerar Frankrikes politiska åsigter; om hon det gjorde, skulle man icke vara så obenägen att upplösa sig och hemta nya ingifvelser.. Men ett af den nuvarande krisens egendomliga drag är sjelfva landets påfallande tystnad. Ibland yttrar det sig genom. ett val, och då uttalar det sig vanligen för en republik, För öfrigt är det så ytterst väl styrdt a! landshöfdingarne, att det undviker att nagelfara regeringens åtgärder och öfverlemnar detta åt några vågsamma tidningar, hvilka i följd deraf genast varnas. eller. indragas. Ett sådant sakernes tillstånd skulle väl icke i något annat land kunna räcka länge; kanske fransmännen äro tålmodigare än andre. Men oklokt skulle det vara af de politiska partier, som nu kifvas i Versailles, att räkna på, det Frankrikes verksamhet eller likgiltighet. skulle komma att fortfara för all framtid. UU ak nens