dera :1, Norge t. o, m. 3, 0. 8. v. — så hade Preussen, hvars botaniska samlingar dock torde vara bland de rikaste i Europa — icke låtit representera sig derstädes. Liksom vid de föregående sammankomsterna, förelåg till diskussion äfven denna gång ett öfverläggningsämne, nemligen: Har erfarenheten visat, att de åtgärder, som å lagstiftningens sida blifvit vidtagna till hämmande af det ofog, som i afseende på utvandringen bedrifvits, varit tillräckliga eller fullt tillfredsställande? Ofver denna fråga yttrade sig allenast advokatfiskal Ljungberg, som med siftror visade, hvilken betydelse utvandringen från vårt land egde; Att den beröfvade landet kraftfullt folk framgick deraf att mer än 90 proc. af totalsumman af utvandrare utgjordes af personer under 40 års ålder, deraf 55 proc. män och 45 proc. qvinnor. Öfverhufvud kunde hvarje person anses medföra ett kapital af 100 dollars eller cirka 374 rdr. För åren 1869 t. o. m. 1872 gjorde detta ei mindre än 34 millioner 570 tusen rdr på ett antal utvandrare af nära 400 tusen personer! För utvandrare-agenterna vore Sverige således ingen dålig marknad. Så funnes allenast i Göteborg 10 dylika agenter, af hvilka en blifvit uppskattad till 150,000 rdrs inkomst under ett år (1869). Men nu vore att märka, att dessa agenter öfverallt ilandsorten hade sina uteliggare eller värfvare — och detta vore, enligt tal. förmenande, den farligaste sidan af saken och i afseende å hvilken lagstiftningen borde mellankomma helt enkelt med ett förbud. Hvad sjelfva roten till denna utvandringslusta för öfrigt anginge, ville tal. fästa uppmärksamheten å vigten deraf, att vårt uppfostringsväsende mera riktades å utvecklingen af fosterlandskänslan hos ungdomen, hvarigenom bandet vid fosterjorden skulle i önskvärd mån stärkas. Slutligen erinrade tal, om den betydelse, som innefattades i höjandet af slöjdgkickligheten i landsbygden, då med hem slöjdens utveckling följde ej allenast ekonomisk fördel utan äfven, hvad än mer betydde, den moraliska välsignelse, som idoghet och hemtrefnad äro egnade att framkalla. Akademiens sammankomster för återstående delen af året bestämdes till måndagarne den 21 september, 19 oktober, 16 november, 14 december. För akademiens högtidsdag, som enligt stadgarne skall ega rum under september månad, bemyndigades direktören att, efter anmmälan hos h. m:t konungen, bestämma lämpig dag. NM revisor af akademiens räkenskaper utsågs hofjägmästaren Isr. Ström i ledigheten efter Baron C. E. Cederström, som afsagt sig detta uppdrag. Akademien utsåg till prisdomare för pröfning af skördemaskiner vid det förestående landtbruksmötet i Mariestad: hofintendenten G. v. Scheele (ordförande), föreståndarne för landtbruksskolorna vid Såtenäs, hr J. Kyhlberg och vid Kilanda hr J. Insulander samt jernvägsdirektören hr Harald Asplund. Hr James Howard, chef för den berömda landtbruksredskapsfirman i Bedford, kallades enhälligt till utländsk ledamot af akademien. Sammankomsten, som bevistades af utrikesministern Björnstjerna, landshöfding Stråle m, fl., afslöts omkring kl. 8 e. m. sr as a