Dagens Nyheter – 15 juni 1874, sida 2

nören var stadd på en resa inåt ön, Barkskeppet, dit man trodde att fångarne hade begifvit sig, var i sigte ännu kl. 4 på e. m., men inga åtgärder vidtogos för att jaga efter det.. Guvernören återkom till Nurhea följande dag, men ansåg det då vara för sent att utsända en örlogsman. När kaptenen på barkskeppet fick veta — man var då på 15 mils afstånd från refvets yttersida — att han hade obekanta passagerare ombord, höll han rådplägning med styrmännen om hvad som borde göras, om man skulle få tillbaka till Numea eller ej, och man kom till det resultat, att resan skulle fortsättas till Sydney. En person ombord tyckte dock, att han igenkände en af passagerarne efter ett porträtt, som stått i en illustrerad tidning, och då han närmare frågade Rochefort härom, svarade denne, att det. ej var att undra på porträttlikheten, ty han var just Victor Henri de Rochefort-Lugay, comte du Royaume de France. Rochefort hade. meddelat, att de politiska fånga oeh straffångarne på ön behandlades alleles olika — för de förra fanns möjlighet att fly, men icke för de senare. Kaptenen på barken förklarar, att kommunarderne kommit ombord utan hans vetskap, utan hans tillåtelse och att han sedermera erhållit betaldt för deras resa. — Franska konsuln i Sydney, Eugåne Simon, införde den 2 april, några dagar efter fångarnes ankomst, i tidningen Herald, med anledning af det deltagande, invånarne i Sydney visade fånarne, åtskilliga upplysningar om hvilka de egentigen voro, att de icke voro pölitiska fångar, såsom de kallade sig, utan de voro personer, som haft-sin hand med i mordgerningar, mordbrand m, m. under den tid, kommunen var herrskande 1 Paris. — På denna skrifvelse svarade Rochefort i tidningen Empire, att franska konsuln mycket väl visste att han och hans kamrater ieke blifvit dömda för begångna brott, utan för sina politiska åsigter, och att de stå på samma linie som Ledru Rollin, Louis Blanc m. fl. andra som blifvit dömda, men nu äro de främsta ledarne af den franska demokratien. Den franska konsulns upplysningar väckte uppseende i Sydney, och sympatierna för rymmarne svalnade, men åtskilliga personer arrangerade med anledning deraf ett möte, som var fåtaligt besökt, vid hvilket en välkomstadress blef beslutad. Denna adress öfverlemnades till Rochefort genom en deputation af 8 personer, hvilka till present gåfvo honom några bitar guldqvarts, och Groussget fick en spatserkäpp — allt såsom ett minhe äf Sydney.