Dagens Nyheter – 15 juni 1874, sida 2

väl näppeligen kan antaga att få utsädet igen. Höskörden blir sannolikt under medelmåttan i år. Gräset i beteshagarne ser tynande ut, och der vattentillgången eljest under vanliga år är försvarlig, befinnes den nu redan utsinad, hvarför man måste till de på bete varande kreaturen bära eller köra vatten. Den rådande torra och hårda nordvestliga vinden är ytterst pinsam för växtligheten, och det är väl ej att hoppas på något välgörande regn, förrän himlen;genom en stadigvarande luftström från söder, möjligen kunde bevekas att fälla rika tårar öfver den förtorkade jorden. Helsingborg den 12 juni. Ett starkt regn föll under en stor del af gårdagen och i natt, vederqvickande den törstande jorden och lif: vande invånarne i denna trakt, hvilka länge varit oroliga i anledning af torkan. Man torde nu, åtminstone för närvarande, ej hafva anledning att frukta för årsväxten. Upsala den 12 juni. Ehuruväl det regn som i onsdags föll icke var så alldeles obetydligt, förslog det dock så litet för behofvet, att detta står lika öppet sem förut. Det är betet, vårsäden och trädgårdssakerna, som mest lida af torkan, äfvensom man befarar vattenbrist, derest icke snart riklig nederbörd kommer. Det har nog fortfarande sett och ser äfven i dag regnsjukt ut, men det vill icke blifva något af. Gotländska folklekar. I Gotlands Allehanda läses: Sistlidna torsdag egde en för Gotland egendomlig uppvisning i gotländska folklekar rum å nationalbeväringens exercisplats, det så kallade Södra Byrummet, der öfningarne med beväringens befäl nu som bäst pågå. Sällskapet D. B. W. hade nemligen till uppmuntran af de gotländska folklekarne anslagit en summa af 200 kr., till fördelning mellan de skickligaste deltagarne i dessa lekar. Kl 6 e. m,, efter slutad exercis, formerades det till täfling utsedda manskapet i grupper och kl. !, 7 voro täflingarne i full gång. I perkspelet erhöllo 54 deltagare pris och omkring 30 i varpkastningen samt 6 i kapplöpning. I långsprång anmälde sig blott en, hvilken, som det säges, gjorde ett språng på omkring 18 fot. I högstrigelhoppning tillerkändes pris åt 3 deltagare och i hankdragning åt 14, samt 1 i största stång. Till prisdomare hade blifvit utsedde magistratssekreteraren G. Herlitz, konsuln C. J. Westberg ochhr J. W. Klintberg, och prisutdelningen företogs kl. !, IJi närvaro af, såsom vi hört uppifvas, nära 4,000 åskådare, hvaribland en mängd fier. Väderleken var den mest samma man kunnat önska sig och anblicken af det rörrliga, brokiga lifvet på den vidsträckta slätten gjorde på åskådaren ett angenämt intryck. Följande nästan otroliga historia läses 1:Kalmartidningen Barometern. Tidigt i våras, inträffade det att en landtbrukare i mellersta Sverige behöfde en rättare på sin gård. Händelsen fogade det så, att en ung man, som nyligen med de vackraste vitsord lemnat Alnarps landtbruksskola, saknade plats och derför: antog landtbrukarens anbud att tills: vidare sköta hans gård: Sedan nu vårbroket väl var slutadt och allt arbetet förrättats på ett i allo utmärkt sätt ansåg nämde landtbrukare sig.ej längre behöfva sin rättare, men kunde ej heller genast afskeda honom, troligen af brist pä mynt, då han genom, stormen i värda enfigt uppgift hade förlorat fartyg till ett värde af 6,000 kr:; oaktadt han; som män säger, ej hade spån i sjö. Händelsevis får .man;r höra, att en fästningslånga af landshöfdingeemBetet efterlysts. Han får en id6, Kronolänsmannen efterskickås. Att fästningsfången skälle vara rödhårig och häfvå en växt bakom :! örat, men rättaren hade svart hår och saknade dylikt bihang, fäste man sig ej vid. Det var solklart, att rättaren och fången var samma person. : Desto större skäl hade man derför, då rätlaren ej. hade frejdbetyg m.m. att genåst visa. Rättaren häktas och sändes under bevakning till cellfängelset i länet. Efter åtskilliga äfventyr under resan anlände fången med vakten till residensstaden, der han ändtligen blef fri, sedan han lyckats träffa ett par kamrater, som intygade hvem han var.