Dagens Nyheter – 15 juni 1874, sida 1

2108 — förolämpas af er — något sådant skall jag aldrig tåla. Blif min lyckas förstörare, om ni så för godt:finner; men ni skall aldrig kunna förmå mig att åter blifva er medbrottsling —och jag skall ej heller vidare låta mig duperas af ex. Gå tndan, min herre, jag ill ej höra mera Han Bade lagt sin hand på hennes arm; hon drog sigifrån: hosom och styrde Bina steg direkte möt: den dörr, som ledde till hennes sängkammare, : Phaulcon sprang fram och ställde sig mellan hebne och den tillslutna dörren.Det fans ganska mycken moralisk feghet hos)hos nom; och han hade alldeles glömt försigtighetens bud, när hab lät illviljan och hämndbegäret locka sig till att bryta med ensperson, som framför alla andra: var nödvändig för honom, ock som —-hvilkå än Hennes fiender eHer hennes fel voro GAock aldrig kände någon fröktans.—: — Idalia, väntal — Låt mig. gå, min herre! — Nej, för Guds skull! icke .på ett sgådant sätt. — Ni vill nödga mig att ringa På min betjening? Jag vill söka öfvertala er att höra reson. — Reson! — Det-är endast;en vackert klingande -benämning, som ni behagar gifva era elakheter, Jag har redän svaråt er. IDALTA. sö