vi ej kunna uträtta, om vi slå oss tillsammans? Ni sträfvar efter höghet och makt; ingen kan kraftigare än jag bidraga till att förs wärfva åt er dessa företräden. Ni är ärelysten, men er ärelystnad kan icke vara större än min. Båda kämpa vi mot verlden; med förenade krafter skulle vi utan tvifvel öfvervinnöa henne. Det har händt mången gång förut att troner fallit i händerna på sådana personer som förstått att fatta dem i samma ögonblick de störtats genom revolutioner. Ni och jag skulle nog till sist komma att bära en gemensam krona, om vi företoga oss att gemensamt verka i ett sådant syfte. Älska mig, och det fins ingen höjd, till hvilken jag ej skall lyfta er, int gen pröfning, som jag ej skall underkasta mig för er skull, ingen lefvande menniska, som skall förmå korsa mina planer. Jag har det snille, gom styrer verldar — och jag skulle så gerna vilja lägga en verld för era fötter. Hvartenda ord, som han yttrade, var uppriktigt menadt. Hans vanliga kallsinnighet hade helt och hållet försvunnit; han kände gig i stånd till att handla stort; han kände, RÅN ingen gräns skulle finnas för hana lefnads ärersstnad och triumf, om han finge verka för h. orfta. med Here och genom henae. Han talade med en vild hänfövföse, för ögonlicket gjörde honom till en vi re och mera högsist menniska än