RÄTTEG.och POLISNYHETER. t POLISEN. : Alldeles i sin ordning. En åkaredrängs häst hade trampat och illa tilltygat en matros ffån en Venersku:a. Åkardrän; gen. hette Lindström. — Ja, bevars, såde Lindström; men han kunde ju veta att gå ur vägen, menniskan, vet ja. Hade det varit ett barn eller en gammal käring, så hade jag bestämdt stannat. — Ni tyckte att hästen gerna kunde sparka till honom? — Ja sannerligen tyckte ja inte de. Der stod han och h bliga på hästen bara och rörde sig ej ur fläcken. Nå jag tyckte att han var gammal och förståndig nog att springa åt sidan, ja. — Ni fordrar ersättning? tillfrågades alfen trån Venern. — Ja, inte står ja här för inte. Vill domarn ge mej en femma, så fr Vill ni betala honom 5 rdr? tillfrågades Lindström. — Jag! Nej, inte en st fver! Jag kastar inte mina pengar, hyarkon i sjön eller i sjömän. — Ä de nu alldeles nödvändigt att ja ska ba pongar? frågade matrosen.