ikväl, ordföranden inberäknad, icke understiga fem. Ledamöterna i kyrkooch skolråden väljas för fyra års tid. dels ock att riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det k. m:t, derest nämda beslut vinner k. m:ts godkännande, täcktes i öfverensstämmelse härmed vidtaga de förändringar i k. stadgan om folkundervisningen i riket den 18 juni 1842 och öfriga hithörande författningar, som i följd af samma beslut blifva erforderliga. (Reservationer af hrr Afzelius och Sv. Nilsson.) I anledning aft motion af hr E. Olsson, att riksdagen måtte dels för sin del besluta en författning af följande innehåll: Med ändring af nu gällande stadganden ang. val till orgelnist och klockare förordnas att desse skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven ordning upprättadt, af församlingen gemensamt väljas; utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda; dels ock i underdånig skrifvelse anhålla, att k. m:t täcktes i nåder utfärda en författning, hvarigenom, med ändring af hvad 6 Ål k. stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 innebåller derom att vid val till folkskollärare rösterna skola beräknas som vid klockareval och ordförandens i skolstyrelsen röst gälla likasom kyrkoherdes vid klockareval, förordnas att rösterna vid val till folkskollärare skola, utan att någon särskild rösträtt tillkommer skolrådets ordförande, beräknas enligt de grnnder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda. I anledning af motion af hr A. P. Danielsson att riksdagen ville i skrifvelse anhålla att k. m:t täcktes taga i öfvervägande huruvida, i likhet med hvad redan blifvit förordnadt i fråga om kronobrefbäringen, den. brefbäringsskyldighet, som enligt 24 kap. 32 8 kyrkolagen åligger klockare, må kunna ötverflyttas på postverket, samt deretter hos riksdagen göra den framställning i ämnet, som för ändamålets vinnande kan finnas erforderlig. Hvaremot utskottet, beträffande de af hrr vor Sydow och J. Jönsson samt J. F. Fredricson väckta motioner, åsyftande förändrade bestämmelser. angående dels lagfart i fastighetsfång och dels inteckning i fast egendom, hemställt att desamma icke måtte till någon åtgärd å riksdagens sida föranleda. ; Första kammarens Tillfälliga utskott har tillstyrkt Andra-kammarens för dess del fattade beslut om en skrifvelse angående utarbetande af en ordbok öfver svenska språket; hvarjemte samma utskott äfvenledes tillstyrkt följande af bemälda kammare fattade beslut: att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla det k: m:t. ville förordna att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning genomgått den profårskurs, som för anställning i statens läroverk är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig myndighet aflagt godkändt ufidervisningsprof, må, vid befordran till adjunkts-, kollegaeller lektorsbefattning vid statens läroverk, ega att för framtida lönetur räkna sig till godo den tid, han från och med året näst efter bemälda profs afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskildt, af minst fem klasser bestående och under den inspektion, som k. m:t kan finna godt anordna, stäldt, läroverk, så framt hans förenämda tjenstgöring varit väsentligen lika med adjunkts, kollegas eller lekItors tjenstgöring, samt han företer yederbörligt intyg derom att han med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att för sådär lönetursberäkning erfordras ätt hafva vid ett och samma privatläroverk varit anställd under minst fem år, äfvensom att i intet fall tid, som för lönetur beräknas, får öfverskrida 10 år Bevilln ngsutskottet har afgifvit utlåtande (nr 10) med anledning af återremisser å bet. nr 7, ang. vilkor för tillverkning och försäljning af bränvin, upptagande utlåtandet åtskilliga mindre, af. återremisserna föranledda ändringar i förut afgifna förslag. Sammansatta Bevillningsoch Lagutsko:tet har -.hemställt,. att Första kammaren, som, med anledning af dess vid behandling af frågan om reglering. af häradshöfdingarnes löner fattade besint; lagt till bandlingarne utskottets i: ett föreående betänkande gjorda anmälan derom, att fvad k. m:t föreslagit rörande förändring af anslaget till bofrätterna m m. samt förslagsanslaget till ersättningar åt vederbörande för frångångna bötesandelar borde anses hafva förfallit — måtte numera, sedan hufvudfrågan genom gemensam omröstning blifvit afgjprd i enlighet med k. m:ts proposition i likhet med Andra kammaren, jemväl bifalla hvad k. m:t i sistbemälda hänseende föreslagit. : : -Bankoutskottet har dels hemställt att den för utskottet vid innevarande riksdag gifna instruktion måtte för nästkommande riksdags Bankoutskott blifva oförändrad; dels afgifvit förslag till: ny instruktion för riksdagens revisorer af Riksbanken: Sammä utskott har inkommit med utlåtande nr 14. abgående ifrågasatta ändringar i1:sta och 2:dra afdelningarne af Banköreglementet; och har utskottetdervid, förutom åtskilliga förslag, afseende de i följd af det numera införda nya myntsystemet inträdda förändringar, hemställt, att en af nr Wallenberg väckt motion ang. förändrade bestämmelser i afseende å sedelutgifnivgsrätten icke må vinna vidare afseende än ur 6 utesluta bestämmelse derom att de på uppoch afskrifningsräkningar innestående medel skola inräknas i sedelstocken; hvarjemte. vidare bland annat föreslås att utskottet mårega använda utländska statspapper efter behbof; att vexlar å utländskt mynt böra betraktås, ej såsom grund för sedelutgifning, utan såsom reserv till metalliska kassans förstärkande; att enskilda bankernas medel ej. må vidare mottagas på uppoch afskrifningsräkning; att myntskatten må beräknas till 1, proc.; att för mottagande af medel somå insättas å depositionsräkning af de under städernas styrelser hörande embetsverk och kassor, allmänna inrättningar o. d. skall ersättning banken godtgöras; att den för bankens Jånerörelse bestämda distriktindelning må upphäfvas för realsäkerheter. RÄTTEG.och POLISNYHETER. POLISEN. : Alldeles i sin ordning. En åkaredrängs häst hade trampat och illa tilltygat en matros från en Venersku:a. kardrängen hette Lindström. — Ja, bevars, såde Lindström; men han kunde ju veta att gå vr vägen, menniskan, vet ja. Hade det varit ett barn eller en gammal käring, så hade jag