hö Riksdags-Nyheter, . Onsdagens sammanträden. Guld för .privatbanksedlar. Vi meddela, enligt löfte, redogörelse för löfverläggningen i Andra kammaren om 28 SS i lagen ang. enskilda sedelutgifvande jbanker. x Hr Hammarberg bad att få fästa kammarens uppmärksamhet derpå, att den nu bestående lagen 1 allmänhet verkat välgörande. Det vore ;derför af. vigt att, äfven om utskottets förslag vore teoretiskt riktigt, icke. i, förtid rubba den Inu gällande banklagen, då derigenom ryckningar i penningemarknaden vore att befara. Gemom den bestämmelsen; att privatbankssedlarne Iskolainvexlas -med guld, såsom -utskottet föreslagit, skulle man snarare inlåsa guldet, enär följden skulle bli den, att bånkerna sträfvade att görå sig qvitt riksbankens sedlar och i stället skaffa sig:en så stor liggande guldkassa som i möjligt: Dessutom. vore; det icke mera än rätt, jatt Riksbankens sedlar finge. gälla lika med guld, jså länge de gå med tvångskurs. Tal. instämde ji hrr Philipsonss och Ekmans reservation och I bad att, det hans afsigter icke skulle missItydas,:få tillägga, att.han aldrig varit delegare ji någon enskild bank. Grefve Sparre trodde att kammaren vore ense derom att de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt icke: vore: något önskvärdt, men att man dock. , ville medgifva. att deras verksamhet varit både nödvändig och nyttig, då Riksbankens utelöpande 25 millioner sedlar icke kunde räcka till såsom rörelsemedel. Ett faktam vore att vi för: märvarande: icke. kunde vara af med dem. Då nu lagstiftningen; ger åt dessa banker ett privilegium, nemligen sedelutgifningsrätten, så bade ståten också rättighet att bestämma de i vilkor, onder hvilka en sådan rätt medgåfves idem; Ville de icke underkasta sig att invexla isina sedlar med guld, så finge de inställa sin sedelutgifning. Att en så.an lagbestämmelse som den ifrågavarande vore både nyttig och nödvändig, kunde man finna af andra länders exempel. Både Frankrike och Österrike hade under de senare åren. genomgått politiska och ekonomiska kriser; men i det förra af dessa länder hade rubbningarne i penningmarknaden varit obetydliga i jemförelse med hvad förhållandet varit i det senare, och: skälet härtill vore det, att iman på det ena. stället bade guld till myntfot ioch pådet andra änna bibehöll papperssedlar. — Om alla dessa nu existerande 26 privatbanker åläggas inlösning med guld; så skola de på ett iverksamt sätt understödja. Riksbanken i sträfivandet att bland allmänheten sprida guldmyntet. Conjuncta valent. Så länge småsedlarne ännu ibehållas, lärer väl guldspridningen ej bli så tor, men det är ju meningen att så småningom ndraga papperspenningarne, och för ernåendet f detta mål vore den nu föreslagna åtgärden et första steget. Hr Gustaf Jonsson betonade ytterligare vigten af att i tid och under de närvarande gynnsamma -konjunkturerna tänka på en sådan reform som . den föreslagna. Den kunde också utan svårighet för bankerna genomföras, och 72 i i Regeringsformen utgjorde ieke heller något hinder för densamma. För-sin del-hade talaren icke gillat åtskilliga af. de öfriga paragraferna i ibetänkandet utan i dem anslutit sig till hr Gumel reservation, men hvad 28 paragrafen ånginge, vore hans öfvertygelse fast och orubblig. Hr P. Olssoni: Det uppgifna skälet för. den föreslagna förändringen vore detatt man önskade att de enskilda bankerna komme att stå på en solidare grund och att guldet komme ut i rörelsen. — Palaren :uppläste derefter ett längre utdrag ur den komgliga propositionen en 25) för att ådagalägga fluktuationerna i förhållandet mellan. Riksbankens, metalliska, valuta och den begagnade sedelutgifningsrätten. — Följden åf antagandet utaf det föreliggande förslaget skulle enligt talarens! förmenande: blifva —. minskning i : penningtillgången och nedsättning i Riksbankens rörelse. Andra kammarens majoritet hade ofta fått uppbära förebråelser derför att den icke kunnat fatta behofvet af en förändring i.72 8 af: Regeringsformen; då man icke lyckats, borttaga denna paragraf, ville man vinna samma mål genom ätt kringgå den på det sätt som nu föreslagits: Men just för närvarande, då de privata bafikerna i så stor utsträckning som sker begagna sig af. sedelutgifningsrätten, vore ett borttagande af denna paragrat högst betänkligt. Om de enskilda banerna skulle reqvirera guld från Riksbanken, så skulle denna få svårt att hålla uppe sin metallkassa till det belopp, som erfordras för att Riksbankssedlarnes värde icke må:falla, Och huru skulle det med den nu föreslägna förän dringen.. ens vara möjligt för riksbanken att anskaffa tillräcklig: metallisk valuta? Man säger att det skulle ske genom försäljning af de utländska valutorna och genom inköp af guld från England: Men den metalliska kassans storlek