Dagens Nyheter – 20 april 1874, sida 1

Anledningen dertill att justitiestatsmini-! stersembetet ännu icke blifvit försedt med innehafvare förljudes vara den, att man ve-; lat afvakta utgången af de gemensämnia voteringarne, som under de närmaste dägarne! komins att tipptaga kamrarne, och enkan-! nerliget af den om anslaget till president;i Kommerskollegium: i Vi underskatta ingalunda betydelsen af sistnämda omröstning och anse det vara af stör vigt att segern deruti tillfaller dem! som yrka att anslaget indrages;. men efter; hvad som i denna sak senast förekommit! inom riksdagen kunna vi icke fatta huruledes. utgången skullö Kunna vara en anledning för regeringen att fortfarande begå det! brottet mot grundlagen att låta justitie-, statsministersposten. stå obesatt. 1 Antingen måste nemligen voteringens följd! blifva att anslaget till en president i Komfnerskollegium beviljas eller att det indrages. I förra fallet är. ju, ur regeringens synpunkt, allting godtoch väl och voteringen inverkar ej: på ministören. I senare fallet åter har visserligen riksdagen åt sig vindicerat en makt -som regeringen bestrider, hvadan denna utgång. under vanliga förhållanden borde föranleda ministörens.af-trädande. Men nu har inrikesministern i båda kamrarne: officielt-tillkännagifvit att han ingalundå kommer att anse saken afslutsd med att. riksdagen indrager de 6;000 rdf:aa; som man ej vågade verkställa; och då den I utan skall råda -kungl.. .m:t att genom anbefallande af anslagets utbetalning ådagalägga sin åsigt att riksdagen öfverskridit sin befogerhet. Om.nu.ett afslag. från representationen toges till ledning för en ministerutnämning eller fågon förändring i konseljens sammansättning, sedan sagda. förklaring afgifvits från ministerbänken, skulle det bevisa att man framkommit med etthot nuvarande eivilministern hittills ej gjort sig känd för brist på-mod skulle han genom; att gifva vika sedan ordet fälts lemna rum! för gissningar; de der i ett Konstitutionelt! samhälle ej ligga inom. det tillåtnas gräns, Antingen lönefrågan blir afgjord på enaj eller andra sättet, inverkar det icke på! ministörens sammansättning, när man ser! frågan såsom regeringen ställt den. Meningen må vara delad derom huruvida riksdagen bör ega eller icke ega något inflytande på statsråds tillsättande; huruvida vid deras utnämnande bör fästas afseende på den tier eller mindre goda ställning de! intaga till representationen eller det är nog om, enligt 4 R. F., konungen kallar och! utnämner kunniga, erfarna och redliga och; allmänt aktade infödda svenska män af den rena evangeliska läran, utan afseende på om de äro kända af riksdagen eller icke, meningen härom må vara delad, men deremot lära alla åsigter vara ense derom atti konungens råd ständigt skola finnas tio, men icke blott nio sådana män. Då regeringsformen lemmar så stor frihet till val, vore det att gifva hela den juridiska kåren i Sverige ett fattigdomsbevis om man påstode att anledningen till grundlagsöfverträdelsen vore omöjligheten att finna någon till platsens fyllande efter hr Adlercreutz lämplig person, Ansvaret för dröjsmålet blir med. hvarje dag större och ställningen betänkligare. AA I or