Dagens Nyheter – 18 april 1874, sida 1

Enn Mot Janet var han uppriktigare. Sedan han fört henne afsides, så att Lucilla icke kunde. höra hvad de sade, meddelade han henne i hast hvad som tilldragit sig på Cedar House och tillade derefter: — Din man är funnen, Janet? — Huru? — Jo, det är han och ingen annan, som drabbats af dem olycka, hvarom jag nu talat. — Han lefver således; och din vän Hosgsack försäkrade mig om hans död! Hennes första tanke var att Geoffrey möjligen skulle velat bedraga henne. — Geoffrey hade blifvit narrad, liksom jag sjelf, af en mängd omständigheter, som syntes till fullo bevisa, att han icke mera fanns i lifvet. — Han lefver och är här i detta hus! återtog Janet, suckande vid tanken på den man, hon en gång älskat. — Han är döende, Janet. Men om du vill höra honom erkänna att han gjort dig orätt på ett eller annat vis, så finnes ännu tid dertill. — Jag vill icke plåga honom med frågor. Dertill tycker jag allltför mycket synd om honom. För mig till hans sjukbädd, Lucius. . — Och Lucilla måste också följa med oss. — Ja, det är ju sannt... Ack! jag tänkte icke rä den öfverraskande omständighet, som du -nygs meddelade mig, att min man