Vännen Fritz i hänföra denna lilla dikt till raden Atis och Camilla, Hermann och Dorothea, Julvällen och hvad idyllen eljest har huldt och ljuft att bjuda. Här är Still-leben som icke söfver, utan lugnar, miniature-måleri, lika fulländadt som Adalbert Stifters, men utan hans enformiga händelselöshet, sydtysk själfullhet och fransk klarhet. (Post o. Inr. Tidn.)