Dagens Nyheter – 15 april 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Generaldebatten öfver de konfessionella agarne egde rum i herrehuset i Wien sistidna fredag under lifligt deltagande af ett stort antal åhörare. Den första talaren var kardinal Rauscher. Han framhöll hurusom ordet tolerans för icke lång tid sedan lefvat på allas läppar; nu hade åter ett omslag inträffat i Europa, ett omslag, som kunde förvåna både vän och fiende af kyrkan. Man hade t. ex. i Preussen stiftat lagar, hvilka gjorde kyrkan alldeles beroende af staten och i hvilka konsiderationer och rättvisa voro bannlysta. En katolsk biskop måste nu fördraga hvad som en jude i Turkiet eller Rumänien ej skulle fördragit. Staten har, genom de lagar den framlagt, ställt kyrkan i ett sådant läge, att hon ej har något fält för sjelfständig verksamhet; hon kan till och med cj råda öfver sina egna trossatser. De föreslagna lagarne vore ett försök att likna Tyskland och deras rätta mening vore att makt gick framför rätt. De anfall Preussen gjort mot kyrkan skall det säkert komma att ångra. Kardinal Schwarzenberg framhöll den kända satsen: gifver kejsaren hvad kejsaren tillhörer, och Gud hvad Gud tillhörer. Man hade glömt detta och kränkt samvetsfrihetens lagar. Enligt de konfessionella lagarne var prestembetet förneradt till ett statsembete. Biskopen af Brixeu påstod att de ecklesiastiska lagarne skulle framkalla en splittring i kyrkan. Såsom man ser, sträfva de höga prelaterna med all kraft att kullkasta dessa lagar, hvilka, såsom så ofta blifvit visadt, endast åsyfta att ordna förhållandet mellan stat och kyrka. Enligt ett nyligen kommet telegram ser man att herrehuset vetat att häfda regeringens i liberal anda hållna förslag gent emot alla intriger från det papistiska lägret. Herrehuset har nemligen antagit det föreliggande lagförslaget. Underrättelsen om Rocheforts flykt har. officielt blifvit bekräftad genom en depesch till franska regeringen från guvernören i Nycaledonien. — Flyktingarne landstego vid Sidney, men ehuru denna stad står i direkt förbindelse genom telegraf med Frankrike, fann den franske konsuln sig icke ändock föranlåten att underrätta sin regering om saken, emedan han ej ville ligga i förskott med det temligen stora telegramportot. När man vett — skrifva franska tidningar — satt konsuln ej får ett öre för sitt besvär och att han ofta har svårt att återfå de penningar han lagt ut, kan man lätt förstå, att han icke visar någon öfverdrifven frikostighet. En förändring i detta måste ske; ty hvartill gagna eljest våra diplomatiska agenter ?4 Från Spanien hafva vigtiga underrättelser ankommit. Marskalk Serrano skall nemligen hafva lemnat nordarmån och rest till Madrid. General Manuel de Concha skall emellertid vara utnämd till öfverbefälhafvare öfver republikens trupper. Denna underrättelse, som först kom öfver St. Jean de Luz till engelska tidningar, bekräftas i ett telegram till Times, hvilket säges komma från autentisk källat. Deri tillägges ock, att carlisternas fästningsanläggningar skydda dem för bombardementer, så att de republikanske trupperna dröja med att företaga en storm. ning af dessa förskansningar. Enligt ett an: nat telegram från Santander skola flere krigsråd hållits i Madrid, deri alla genera lerna förklarat, att den plan, marskalk Ser rano uppställt för sig, att forcera en väg genom defilten vid Sommorostro, är omöjlig Man hade : föreslagit en annan plan, mer denna skall marskalken hafva afslagit.