Dagens Nyheter – 11 april 1874, sida 1

komma ihåg ett engelskt namn efter tjugu år, det är omöjligt. — Det är inte tjugu; utan på sin höjd aderton år, södan denne engelsman var i Rouen. Men gör er intet onödigt besvär, herr Dolfe. Afven om ni kunde erinra er namnet, så vore icke mycket vunnet; ty Fölicies man var särdeles angelägen om att hålla sitt giftermål hemligt, och det är derför ganska sannolikt att han uppträdde här i staden under något antaget namn. — Kanske ock att han icke ens brydde sig om att uppgifva något namn alls för oss, sade monsieur Dolfe. Många af våra gäster äro namnlösa — vi känna dem endast gåsom nr 10 eller nr 12 eller nr 20.., — Men det är ett annat namn, som jag gerna skulle se att ni ikunde påminna er, jag menar namnet på :den dam och herre — bror och syster — äldre personer — som togo Fåelicie Dumarques med sig såsom kammarjungfru eller sällskap åt damen, när de lemnade Rouen. Som ni hyste intresgeför familjen Dumarques, är det möjligt att denna händelse stannat i ert minne. — Jag mins det fullkomligt, inföll hotellvärden, d. v. s. jag mins händelsen, men hvad namnet angår, kan jag icke uppgifva det. I det fallet tror jag dock att mina böcker skola tala. Säg mig året — det var för tjugufyra år sedan, påstår ni. Jag kommer sjelf ihåg att detvar på hösten.