Dagens Nyheter – 7 april 1874, sida 1

Xxammaren ul 1557 koccntesism a eROROSRRRRR Norskt guldmynt har blifvit synligt, åtminstöne har ett fåtal deraf förekommit uti allmänna rörelsen, och då ett tjugukronestycke ligger framför oss, äro vi i tillfälle att derom yttra några ord. Söm hvar man vet är det norska guldmyntet till hålt, vigt och prägelvärde alldeles lika med det nya svenska guldmyntet. kiljaktighet förefinnes, endast i några smärre detaljer i sjelfva prägeln. . Så t.. ex. är på det norska myntet konungens valspråk upptaget på samma sida som, konungens bild, hvaremot detta valspråk på det svenska guldmyntet förekommer på . den sidan der svenska riksvapnet igenfinnes, hvarigenom den föreställning kan uppkomma, att det, som är nuvarande regentens valspråk, vore en devis till svenska riksvapnet. På det norska myntet förekommer: 124 st: k. 1 kil. f. G., hvilket betyder: att etthundra tjugufyra sådana tjugukronestycken innehålla en kilogram fint guld. Denna upplysning är ganska nyttig, om något Sådant mynt händelsevis skulle förirra gig till främmande länder, der detsammas prägel värde icke är kändt eller. der jemförelsen med ländets eget är svårfattlig. För att underlätta öfvergången i norrmätinens föreställhingssätt om värdebegrepp här blifvit anbragt 3 spf, som betyder att myntstycket här såmma betalningskraft sört fem norska spöcier. Vi hafva ingen an: märkning att görä emot anordningarne på det norska: guldtmyntet, men beklaga att Sveriges namn der endast förekommer i förkortning, då deremot på de svenska guldmynten, till och med på de betydligt mins dre tiokronestyckena -Nörges namn förekommer utan all förkortning. Det är et anHänl omständighet som påkollar allmänna uppmärksamheten, Som hvar man örinrar sig genomdrefs nästlidet år en myntkönvention mellan Sverige öch Danmark på ett sätt, som uteslöt möjligheten att uti det upprättade, temligen bristfälliga förslaget vidtaga behöfliga fättelser. Nationalrepresentationerna i Svörige och Danmark antogo emellertid myntkonventionen för att, såsom det beter då det är fråga om reformer, få något. De fe: sta af Konventionens bestämmelser afsågo att tillskynda Danmark fördelar. ; Exempelvis-att tillåta: den -mindre staten obegränsådt få prägla skiljömyat, som tillerkändes laggild betalmingskraft inom den större. statens gränser, Norrmännen funnodetta för starkt och förkastade :således myntkonyentionen; men i hufyudsak Visäde de tillmötesgående, ty stortinget, fattade beslut om präglandet af. norskt. guldmynt. i noggrann öfverensstämmelse med det svenska och det danska, och då dertill lägges att den gemensamma.benämningen för räkneenheten krona blifvit satt. på det norska guldmyntet, var -hufrudsaken vunnen, nemligen att erhålla. ett. mynt bvarmed uppkommen skuld eller fordran mellan brödrarikena kunde utjemnas, utan .den gnagande och förargliga förlust -som: drabbar allmänheten: då ett större eller mindre vexeleerintresse kan göra. sig.gällande, Det; är derför -ej utan både förvåning och-ledsnad, som vi funnit Riksbanken hafva beslutat att .endast Mottiga norskt guldmynt mot agio af tio öre för tjugukronestycket .och föm: öresförtiokronestycket. Då Stockholms---enskilda: bank strax dåtit veta att-den emottåger: norskt guldmynt utan afdrag; saknar Riksbankens: åtgärd här på platsen all. praktisk : betydelse, :och vi förmoda, att bankerha..i orterna icke heller komma: till att medverka till förringandet af det norska guldmyntets :prägelvärde, då detsamma till halt-och vigt är lika godt söm svenskt. guldmynt: Men icke desto mindre förefaller Riksbankens beslut såsom ett litet hugg emot de -sträfvanden, som, åtminstone i de skandinaviska rikenas trängre krets, velat införa gemensamhet i myntför: hållandena.-Detvärsalltid svårt att bedöma motiver till handlingar; särdeles då besluten icke äro: eller kunna vara offentligen motiverade. Men i detta fall-vill:det synas, som omi bankofullmäktige: velat. utöfva. en lindrig tryckning på-de norska tänkesätten och derigenom framtvinga anslutning till myntkonventionen,: utan . att ifrågasätta ändring af vissa delar deraf. Om så skulle vara,torde bankosullmäktiges åtgärd helt visst få anses förfelad, och kanske densamma i någon mån verkar raka motsatsen. ! Men åtgärden förefaller, när man: icke tager hänsyn till andra. förhållanden än de rent svenska; temligen öklok; ty när ett land beslutat sig för att öfvergå till guldmyntfoten, bör man väl göra allt hvad man kan för att draga guld till sitt land. Om nu Riksbanken tid efter annan införskrifver guld från Londony kan denna operation, inklusive frakt, asturans,. vexelstämpel, ränteförlust och kommission, . omöjligen göras billigare än ee qvart procent. Om Riksbanker emöttager norskt guldmynt här hemma uti sina egna kassor och icke vill i allmänna rörelsen ånyo utgifva detsamma, kan ju Riksbanken sända det norska guldmyntet till k. myntverket för att der, mot en qvart procents. myntningskostnad, få det ommyntadt Feel är