Dagens Nyheter – 31 mars 1874, sida 2

— Hvad var han för. slag? frågade Lucins brinnande. af otålighet, Bl — Jag kan inte säga det så hoga, Han såg rätt hygglig ut, fastän hanpå sanima gång hade ett högst egendomligt utseende. Han var, lång och smärt, hade gulblek hy och de svartaste ögon och hår jag någonsin sett hos en. europ6. Håret framsköt i en liten spets midt öfver pannan; det tog sig helt underligt: ut; tyckte jag. — Det var han! mumlade Lucius: — Känner ni denne herre? — Ja, jag. tror att. han är den person jag menar. Var så god och säg mig, hvilka frågor han gjorde angående huset. — Det. är. mer. än jag minnes, svarade kommissionären; jag har aldrig. haft att göra med någon menniska, som velat veta allt så noga — det märktes att han var en riktig affärskarl. Han-lät mig taga ett papper och med blyertspennarita upp en plan öfver huset, så att han fick. reda på huru alla rum, korridorer och trappor voro belägna. Derigenom kommo vi också att tala om lönntrappan, Han tyckt sg. bli helt belåten öfver att den fanns. Förmodligen ansåg han den kunna bef sämja något ändamål, som han: föresatt sig. — Hvilke spörjsmål? Lo, ban sade sig ämna göra ett anbus på egendorhen, hvilken mina klienter, t motiv uppgaf han för alla dessa