-— 219 — icke i betänkande att insöfva sin far medelst opiater, när det behöfdes för hang ändamål. Måhända har han blifvit ännu mera förhärdad sedan den tiden, så att han nu är i ståndäfven till att mörda: — Vidare har jag fått en annan omständighet temligen klar för mig, återtog Lucius, nemligen att hvem det än må vara som blandat arsenik i medikamenterna, måste han ha kommit in i er husbondes rum -genom någon lönndörr, som står i förbindelse med den hemliga trappan. Är det sannt, att ni varit i okunnighet om tillvaron af denna trappa, till dess jag visade den för er? — Jag har rörande hela denna sak aldrig sagt er något anhbåt än rena sanningen. — Men om ni, som vistats: i detta hus under flera år, icke visste något derom, huru skulle då en främling: vid ett eller annat nattligt besök kunna upptäcka den? — Ja, inte vet jag, svarade gubben med en suck. — Tror ni, att er husbondo har någon vetskap om denna trappa? — Det är väl möjligt, fast han aldrig nämnt det för mig. Han har alltid varit mycket tystlåten af sig. Då vi inflyttade i huset, valde han strax det rum, han nu bebor, till sin sängkammare. Vi frågade, om han inte skulle låta reparera det — ty det hade nog kunnat behöfvas — men han ville inte släppa några främmande arbetare in