Dagens Nyheter – 28 mars 1874, sida 2

Huru skulle jag kunnat göra det? Fröken ILucillahade alltid nyckeln till trappan i sitt förvar. — Detta skäl bevisar föga. Hvad har väl hindrat er från att anskaffa en särskild nyckel för ev räkning? utbrast Lucius otåligt. Den gamle svarade intet, — Hör på, herr Wincher, fortfor Lucius efter ett ögonblicks tystnad; ni kan icke kraftigare befrämja ert eget bästa än derigenom att ni nu öppnar ert hjerta för mig. Jag känner er medbrottslings namn, och jag vill gerna tro att pi varit i okunnighet om de mörka planer; som föranledt honom att söka inträde i huset. Jag vill tro att ni icke haft någon andel i försöket att genom gift döda er gamle husbonde. — Min herre, genmälde Jacob Wincher, ånyo åkallande den högste af alla domare; allt hvad ni säger är obegripligt för mig. Jag har icke släppt in någon. Jag vet ingenting om försöket att mörda min husbonde, som jag tjenat troget och med hängifvenhet i tjogufem års tid. Jag känner ingenting vidare om stölden än hvad jag genast berättade för er, då jag kom underfund med att den föröfvats. Här måste något misstag förefinnas. — Jaså, ni vill påstå, att mina egna sinnen bedragit mig — att jag icke såg dörren öppnas och ljuset brinna i det omtalade