Dagens Nyheter – 27 mars 1874, sida 2

UV Uv ff Om ni vill höra mig med tålamod, skall jag berätta er hela historien. ER da Derpå redogjorde den lille tysken omständligt för hvad som följde efter Lucius Davorens insjuknande. ? — Ni var forfarande mycket sjuk; när; genom Guds underbara skickelse, det canadiska sällskapet kom i vår väg. Geoffrey mötte detta sällskapi skogen, när hän en dag var ute för att söka skaffa någonting att äta — och det var hög tid; ty vi befunno oss så nära hungersdöden son möjligt. Canadenserne erbjödo::oss att få följa dem, men då var ni så svag, att resans fortsättning syntes innebära den största våda för ert lif. Geoffrey och jag sågo på hvarandra; vi tyckte det vara hårdt att 1.:ta ett så ypperligt tillfälle till räddning gå oss ur händerna. . De hade en häst, som kunde få disponeras; han hade nemligen mycket litet att bära, emedan deras förråd smält ihop i hög grad under den långa resan. De tillbjödo oss att få placera er på denna häst, och vi antogo med tacksamhet anbudet. Vi läto anordna ett slags bädd på hästens rygg, och. der lades ni; Geoffrey gick bredvid er och ledde hästen. Se der i korthet hvad sjökaptenen berättade för Lucius. — För himlens skull, utbrast den sistnämnde, kom till dea andra delen afer historia — låt mig höra när ni återsåg